I våras då jag klippte tackorna inför lamningen, blev jag så trött, när sista tackan var klippt, att jag väntade med baggen och sedan blev det inte av att klippa honom också. Han fick gå oklippt och tovig hela sommaren i Mervallahagen och jag har lidit med honom.
Nu när han är hemma igen, tyckte jag att det var dags att ta av honom ullen. Ace hjälpte mig att få honom till klippstolen och när jag väl börjat klippa, tyckte han att det var skönt och stod stilla hela tiden som väl var. Oj, vad ullen tovat ihop sig på sina ställen.
