Foton: Tage Hjelm
Äntligen!!
Först bestämde jag mig i våras för att inte tävla med Shep den här säsongen, då vi ännu inte klarade IK2 och det kändes lite skämmigt att harva i IK1 med en så gammal hund. (8,5 år). Alla andra hundar brukar vara högst fem år. Men redan då jag var och tittade på den första tävlingen i Huddinge i våras blev jag övertalad att fortsätta. Om det är roligt ska man självklart tävla på den nivå man är på var budskapet.
Så då gjorde vi det, Shep och jag men med klent resultat. Först var det Sörmlands IK 1:a i Stjärnhov som Viktoria Fornander dömde. Första dagen blev vi diskade, för Shep skrämde och splittrade djuren i framdrivningen och andra dagen höll Shep kvar fåren på banan, men det var inte mer heller. Det gick i sick-sack och det såg inte snyggt ut. Vi klarade alla moment men slutade på bara 59p tror jag.
Så var det Stora Skuggan för ett par veckor sedan. Diskning första dagen pga att Shep tappade djuren alldeles efter framdrivningen. Djuren hade ett mycket stort drag till uttaget och Shep klarade inte att stoppa en tacka. Ridå! Nästa dag var en upprepning av dag två i Stjärnhov. Shep lyckades hålla fåren på banan med knapp möda men poängen blev urusel, bara 45 p. Fållan klarade vi inte. Draget blev för stort och Shep gick in för tätt i upptaget (Som vanligt).
Nu var jag nästan desperat, för på träning hos Waiwi gick det nästan alltid väldigt bra och Shep visade framtassarna och likaså jag. Vi fick komma till Eva och Hilding Wilén och träna en kväll och där visade Shep sin oförmåga att gå ut tillräckligt långt i upptaget, så vi tränade lite extra på det.
Så kom då tävlingarna i Norr Enby i helgen. Vi hade sena startnummer båda dagarna och regnet hängde i luften. Hämtet var knepigt lagt. Dag ett rakt upp för en kulle med trädöar på var sin sida. Viktoria som var domare sa dock att hon accepterade om hundarna gick utanför dessa. Jag skickade Shep höger och förväntade mig att han skulle ta den långa vägen runt en väldigt stor träddunge (större än den till vänster). Men det gjorde han inte. Så såg det i stället lite snävt ut, men när dungen var slut vek Shep ut till höger och kom på så sätt ganska bra in bakom fåren, men ändå lite snävt tror jag. Dilemmat var att jag inte såg, vart han tog vägen och därmed blåste jag lite för sent och Shep hann skrämma djuren, så de fick fart nerför backen och missade framdrivningsgrindarna. Men jag hann stanna upp både hund och får innan de var framme vid mig och de rundade mig fint och sedan gick allt ganska bra och lugnt på första fösningsbenet och även det andra. Drivningen blev konstig, för då fick fåren fart och jag hann inte rätta in mig i ledet, så det blev mer en fösning än en drivning och dessutom av linjen. Inte bra. Delningen gick galant och även fållan, där fåren bara gled in. Visserligen höll vi på att tappa ett par får efter delningen, då de så gärna ville in till de andra fåren i uttaget, men den här gången hann Shep hämta upp dem. Åh, vad skönt det kändes när jag stängde grinden efter dem och alla mina kamrater kom emot mig och sa att det hade gått jättebra. Jag tvivlade ändå på att det kunde ha gått så bra med det hämtet med missade grindar mm men vi slutade på 75p och en nionde plats!! Jättekul!
Dagen därpå hade de ändrat på hämtet och gjort det ännu svårare. Nu skickade jag vänster och det gick bra. Jag fick stopp på hunden i upptaget tror jag men Shep tog inte mitt vänster kommando i framdrivningen, vilket gjorde att vi återigen missade framdrivningsgrindarna. Sjutton också! Sedan gick fösningen mycket bra och jag var också nöjd med drivningen, så nöjd att jag trodde att vi fått fullt på den, vilket visade sig var helt fel. Delningen gick bra och in i fållan fick jag dem utan besvär. Efteråt fick jag dock veta av Bettan Bergström att vi gått fel väg till fållan, något som jag var helt omedveten om, eftersom jag missade domargenomgången, då jag i stället var tvungen att ringa in reserver på morgonen. Det kostade mig ganska många onödiga poäng, men ändå fick vi 79p och en sjätteplats, Sheps och min bästa placering någonsin!!
Det var rörande att uppleva hur många kompisar visade sin glädje över mina resultat! Både direkt efter tävlingarna som på sms och facebook, trots att jag inte berättade om det där! Vi är ett litet gäng som brukar deppa ihop och dessa var nu mycket glada för min skull. TACK!!
