Fortsatt träning

Efter kursen hos Jonas som gav mej många aha-upplevelser har jag fortsatt att träna de tre viktiga kommandona, höger, vänster och framåt. I hemmahagen går det utmärkt och jag kan utöka avståndet mellan mej och Jing och hon lyder ändå. Dessa får är dock ganska tröga och jag vet att det kan bli svårt att få ner tempot när vi kommer på mer lättrörliga får.

Det var därför med spänning som vi gav oss av till Tranemo och Åsa Lindén Book som hade bjudit in till en banträning i klubbens regi. Åsa pekade ut hur hon tänkt sig banan och gick den själv med sin hund och sedan fick vi gå antingen likadant eller göra det som vi tyckte passade bäst för den egna hunden. Jag väntade till sist så att fåren skulle blir lite varma i pälsen. De sprang ganska duktigt när Kent  gick med sin Jappe och jag blev mer och mer nervös. Marken är stenig och ganska otillgänglig och jag bestämde mej för att korta ner hämtet rejält och ta det till höger som är Jings bästa sida. Jag gjorde så och Jing skötte sig utmärkt, hon fick fram fåren men vi missade fösningsgrinden enbart beroende på att jag inte hittade den. Fåren sprang mycket men tack vare att Jing var mycket lydig kunde jag stanna henne och lugna ner det hela lite då och då. Vi klarade t o m att dela fåren även och jag tog i med vallstaven lite för mycket. In i fållan gick dock inte, men det var vi inte ensamma om. Ingen klarade detta i första omgången.

Till slut öppnade Åsa upp fållan väldigt mycket så att den hade en jättestor öppning och bara tre sidor och när vi vallade andra gången lyckades vi få in dem. Då kunde jag Jing också fösa fåren genom grinden så att i alla fall merparten av tackorna gick igenom. Så roligt det var!

En vecka senare var det dags igen. Denna gång hos Kent Lorentzon som också bor i trakten av Tranemo, Ambjörnsarp. Han visade sig ha en riktigt fin hage som sluttade uppåt med både en grind och och en fålla.

Även denna gång skötte sig Jing så länge jag höll koll på henne ordentligt och hon fick inte fåren i fållan vid andra eller tredje vallningstillfället. Delningen var värre. vi fick ett hål, men Jing ville inte komma till mej utan själv bestämma vilken flock hon skulle ta. Även den här gången kortade jag av hämtet genom att visserligen lägga Jing långt bort men själv gå fram till ungefär en tredjedel banan.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Vallkurs med Jonas Gustafsson

Efter att jag vallat i min hage, reste jag till träningshagen i Rydal för att visa upp Jings färdigheter, men där var hon lika tjurig som hos Eva och jag kände mej nästan desperat, då jag förstod att jag måste träna på olika får och i olika miljöer om vi ska komma någon vart. Jag kontaktade därför Maria Winberg i Väröbacka för att fråga henne om hon kunde ge Jing och mej en privatslektion någon dag. Maria svarade att följande onsdag skulle Jonas Gunstafsson komma till henne och hålla en kurs för henne och hennes valpköpare, men det fanns en plats ledig om jag var intresserad. Om jag var!

Träningen började med att vi fick vara i ett hörn av Marias stora fårhage, dit hon delat av en lagom stor flock tackor. Jag berättade först för Jonas hur långt Jing kommit och vad jag ville åstadkomma genom träningen. Jag hade långlina på Jing. Hon började ganska försiktigt, men när fåren fick dragning till den stora flocken och ville dra dit och jag försökte få Jing att hämta upp dem vänsterut, gick det inte utan hon sprängde flocken  och jagade runt ett tag innan jag fick stopp på henne.

Sedan fick jag ha Jing ganska nära mej och djuren och blev tillsagd att stå alldeles rak och stilla och kommendera come bye, away eller get up. Bara det och Jing måste lyda. Gjorde hon inte det skulle jag lägga henne och upprepa. Om hon misslyckades tre gånger fick jag gå in mot linjen så att hon bättre förstod åt vilket håll jag ville ha henne. Jag fick däremot inte på annat vis visa med mitt kroppspråk vad jag ville och jag fick absolut inte släppa igenom ett fel. Det gick väl så där.

Nästa gång det var vår tur hade vi flyttat hela verksamheten till ridhuset, då det var blåsigt och kallt ute och då tackorna gärna ville förenas med stora flocken borta i hagen och vi alla hade hundar som ändå inte skulle tränas på långt håll.

Då inträffade nästa utmaning (problem). Jonas råkade höja rösten, när Jing gjorde fel och Jing tyckte att det var ovanligt läskigt och ville fly fältet. Då var långlinan en bra livlina. Jag drog helt enkelt in henne igen och började om, med snäll mjuk röst. Det gick bättre och bättre och i slutet av dagen hade Jing nästan glömt hur läskigt det kunde vara, men jag la henne i bilen medan de andra ekipagen tränade.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Träningen fortsätter hemma

Några dagar efter vårt besök hos Eva åkte jag till min hemmahage för att se om Jing inte heller där hade lust att göra som jag sa. Eva hade rekommenderat mej att bara ”lydnadsvalla” ett par gånger tills Jing började respektera mina kommandon och se mej som den obestridliga ledaren. Och jag måste vara konsekvent! Vi började med att ta in fåren i fållan och sedan gick jag bort med Jing och skickade henne vänster på ganska långt håll. Det gick bra. Jag tränade henne att fortsätta vänster efter kl tolv också och även det lyckades hon med. Sedan kallade jag in henne och hon kom till mej, om tveksamt och jag fick nog ropa på henne tre-fyra gånger innan hon var helt framme hos mej.

Därefter släppte jag in henne i fållan och hon fick gå runt fåren både till höger och vänster på mitt kommando och hon lydde klockrent. Jag stannade henne mitt bakom, öppnade fållan och släppte lugnt ut fåren medan Jing låg kvar ända tills jag sa åt henne att gå ut och samla ihop tackorna. Det gick bra.

Jing vallade hela tiden glatt och villigt. Inte minsta tecken på flykt eller sura miner! Vi fick också till någon delning vid staketet och Jing hade inga svårigheter att hålla den flock jag anvisade, även om det tog lite tid för henne att acceptera vilken flock det skulle vara.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Hur gick det då?

Tisdagen den 23 oktober var Jing och jag i Agunnaryd hos Eva Eriksson för att visa upp vad vi lärt oss sedan sist och få mer vägledning hur vi ska gå vidare. Dagen innan och dagen efter var det strålande sol, men denna förmiddag regnade det och var kallt. Vi åkte ner till markerna där Smålands vallhundsklubb haft tävlingar under helgen och där började vi ute på det stora fältet.

Jag skickade ut Jing på ganska långt håll och hon höll ut bra och hämtade upp fåren helt ok. Eva var nöjd. Vi pratade om att jag skulle träna delning, särskilt hur jag kallade in Jing i hålet. Eva hade idéer som skulle underlätta för Jing att tycka att det var ok att släppa fåren och komma in för sedan skulle hon få runda den ena flocken ett par gånger som belöning.

Tyvärr kom vi aldrig så långt, för fåren var på väg bort och jag skickade Jing vänster och hon tog inte ut flanken tillräckligt långt, så hon kände att hon måste skära till höger för att få fatt fåren och hon löd inte mina kommandon. Hon fick visserligen hem fåren men det såg inte bra ut och hon visade sig olydig, eller hon ”skitade ner mig” som Eva uttryckte det.

Så det blev att ta in fåren i tjugofemman och hålla hårt i långlinan och försöka få Jing att lyda mej och Eva varje gång vi gav henne ett kommando. Det gick inget bra. Jing ville göra på sitt sätt och när hon inte fick det tvärvägrade hon och försökte springa ifrån trycket eller så låg hon kvar trots våra ivriga ”get up”. Vi höll på länge och det blev inte bättre. Vi tog lunchpaus och gjorde ett veterinärbesök med två av Evas hundar och kom sedan tillbaka på eftermiddagen och fortsatte våra försök att få Jing att lyda och tycka att det är roligt att valla. Det lyckades inte nu heller något vidare.

Detta är en fas som vi måste komma igenom förklarade Eva och erbjöd oss att komma tillbaka efter en vecka och se till att hon kom ur sin låsning.

SONY DSC

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Tillbaka till Agunnaryd snart

Tisdagen den 23 oktober ska Jing och jag resa ner till Eva Eriksson i Agunnaryd och få oss en duvning i vallningens ädla konst. Det ser jag verkligen fram emot. Bara jag nu inte börjar med att göra bort mej och blir för optimistisk eller för feg. Detta vill jag ha hjälp med:

  1. Vänsterhämtet måste bli bättre!
  2. Riktningskommandona i obalans
  3. Få Jing att komma i i hålet i delningen
  4. Stanna kvar tills hon får ett nytt kommando
  5. Lugn i fösningen
  6. Fållträning
  7. Rak fråndrivning

När hon kan allt det här kan vi göra ett VP!

Jing i farten hos Eva i juni 2018

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Träning i träningshagen i Rydal

Pippin vallar i träningshagen

Maggan och Ted vallar i tjugofemman

 

Den här gången träffades vi i Ylva Holgerssons träningshage utanför Rydal. I dag var Margaretha Högström med Ted också med. Hon och Jag började med att träna i tjufemmetershagen. Det gick bra. Jing gick ut bra och jag försökte också dela fåren, vilket däremot var lite svårt. vid ettiden var det dags för fikapaus och vi gick ner till de andra. Nathalie tränade inför morgondagens VP i väröbacka. När hon var färdig frågade hon om hon skulle ställa ut fåren och jag nappade på kroken.

Jag förstod att jag borde börja med att skicka Jing åt höger, då hon har lättast att släppa fåren åt det hållet och jag lyckades få ut henne tillräckligt för att få till ett hämt. Men sedan började problemen. Fåren var väldigt springiga och hade dessutom stark dragning dels till kompisarna i tjugofemman, dels till fållan där vi satt och där det också fanns tackor som väntade på sin tur. Och jag hade inte förstånd nog att hålla inne Jing och inte låta henne försöka hämta dem igen, den här gången till vänster. Det blev jakt och hon splittrade fåren, innan jag äntligen fick stopp på henne och detta upprepades flera gånger och Ylva som var där och tittade på blev inte så glad. Jag är ofta alldeles för optimistisk i min bedömning av Jings kunskaper och inte tillräckligt snabb för att få stopp på henne innan det är för sent. Jag kände mig väldigt dum och sedan tränade vi bara i tjugofemman igen och där strök Jing längs staketet till slut, vilket var väldigt bra.

Britta i tjugofemman

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Träning i Lindome

Lisas Bosse tränar delning

Jing och jag har anmält intresse av att vara med i något som vi kallar Trekampen som är en vallhundstävling på lek mellan Bohuslän-Dal, Vallhundsringen och oss i Sjuhäradsvallarna. Därför kallade Bengt Andersson oss som var intresserade att träna en gång i veckan nu på hösten 2018. Hittills har vi varit hos systrarna Magnusson utanför Borås, hos Pernilla Abrahamsson i Fotskäl och i går i Lindome hos Irene och Mats Andersson.

Irene och Mats har riktigt många får och en tjugofemmetershage och de satte också upp en VP-fålla att träna i. Vi var sex ekipage förutom att Irene hade två hundar att träna.

Som vanligt satte jag på en långlina på Jing och i den hjälpte vi till lite att ta in och ut får ur de olika fållorna som vi ställde upp i hagen. Då verkade Jing lite väl tänd och på, så jag funderade på hur det skulle gå, när det var min tur att valla.

Men när det väl var vår tur visade det sej att Jing fråndrev fåren lugnt och fint rakt framåt och stannade genast när jag sa till henne. Efter en stund tog vi in tackorna i tjugofemman och där tränade vi det vanliga, alltså att gå ut fint runt fåren, att komma in till mej på kommando och slutligen delning. Den här gången försökte vi dela tävlingsmässigt. Efter ett misslyckat försök, fick vi plötsligt till det. Jag fick till en lucka och Jing gick in i den på mitt kommando och drev bort en flock! Denna bedrift gjorde vi sedan om en gång till när det var vår tur att valla nästa gång! Det var så roligt!

Nu behöver Jing bara lära sig vänster och höger i alla positioner och att verkligen ta ut svängarna i vänsterhämtet, sedan kan vi nog försöka oss på ett VP!

 

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Träning i Ambjörnhagen

Nu har Jing och jag tränat söndag, måndag, tisdag och torsdag i Ambjörnhagen och det har varit så roligt, då jag nu vet vad vi behöver öva och det går bra på ”mina” får. Fåren uppför sig exemplariskt, står kvar där vi ställer dem och är lagom tröga. Bara när vi försöker dela dem mot ett staket blir det lite hetsigt. De har en utpräglad flockkänsla och Jing orkar inte alltid hålla emot i delningen utan då blir det en del rusningar.

Vi tränar mest att Jing ska släppa fåren i vänstern och det är svårt. Jag har henne i lina och rycker ut henne till vänster samtidigt som jag säger ”come bye”. Jing går då ut till vänster en pytteliten bit men vill sedan genast in mot fåren igen. Jag lägger henne och gör om samma sak, om och om igen. Ibland får jag henne att vända huvudet utåt, men inte alltid tyvärr.

Men när vi kommit långt ifrån fåren och har en mycket vid cirkel går det bättre. Jag har satt upp en käpp som Jing ska springa utanför på sin väg runt fåren och oftast klarar hon det. I hämtet får hon också chans att springa riktigt fort. Hon stannar bra bakom fåren om jag säger till annars har hon fått en tendens att springa förbi kl 12 och stanna mellan ett och två. Framdrivningen är inget som helst problem.

Peter uppmanade oss att när vi tränar fråndrivning mäta avståndet hur långt fåren går rakt, innan de svänger av och sedan efter en månad göra om provet, för att se om det går bättre. Detta visade sig vara mycket svårare än jag trodde. Vi måste nog vara minst två människor för att få kläm på det tror jag.

Det verkar som om Jing förstår skillnaden mellan fråndrivning och hämtning och när hon ska göra det ena eller det andra, men ändå drar fåren åt höger i hagen när vi går nerifrån och upp och jag hinner inte stanna Jing i tid och få henne att räta upp dem. (Men hur långt har de hunnit gå rakt, det spörs.

Jing vallar i linas

 

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

På kurs i Skinnskatteberg hos Peter Nilsson äntligen

Äntligen kunde jag åka på kurs hos Peter Nilsson. Det var tredje försöket och det lyckades! Jag reste upp redan på onsdagskvällen den 8 augusti så att jag kunde vara på plats kl 0900. Jag fick bo på Lerkulans hundcenter som har tre övernattningsrum. Jag kom dit vid 19-tiden på kvällen och kände mej lite övergiven, så jag ringde till Gunnel Grundfelt som bor i Skinnskatteberg och hon var hemma, så jag åkte till henne och drack kaffe. Mycket trevligt.

Nästa dag samlades vi i hundcentret. Vi var sju ekipage som skulle gå kursen. Två kom från Ylva Borgströms uppfödning, där duktiga Bine är mamma. Det var väldigt roligt att se hennes avkommor valla. Dagen därpå kom ytterligare en av Bines valpar som nu hunnit bli 16 månader ca. Det var Mikaela med Aj och Lotta Hagström med Oj samt Mi med ja, vad hette hunden? F ö var Tony från Avesta där med sin hanhund Lucius som var två och ett halvt år och en kelpie med matte, man och babyn Ellen samt ytterligare en bordercollie med matte (Jessica?) samt en bordercollie från Eskilstuna.

Jag trodde nog att Jing hade kommit lite längre än hon hade. Peter tyckte att hon spände sig för mycket och inte flankade ut från fåren. (Har jag hört det förut?), så vid andra passet agerade Peter ankare och höll i långlinan och jag fick gå före fåren och beordra Jing att gå åt olika håll. Det var mycket svårt för Jing, men hon släppte fåren bättre i slutet av övningen. Fösning och delning som vi också tränade gick betydligt bättre.

Dagen därpå tränade vi samma sak + delning mot grind. Den sista övningen som vi gjorde blev jag också lite chockad över. Fåren ställdes upp i den stora hagen på ca 75 meter. Jag stod vid pinnen med Jing och hon hade en 60 meter lång lina på sej som Peter höll i. Jing skulle gå ut åt vänster. Det såg ut som om Jing tänkte springa rakt på fåren i stort sett och Peter blev tvungen att dra ut henne hela tiden för att hon skulle nå sitt mål rakt bakom fåren.

Hittills hade ju jag nästan bara tränat Jing att gå runt fåren då jag stod mellan fåren och henne och på väldigt korta avstånd dessutom. Det här blev väldigt svårt för henne, men nyttigt för mej att se.

Under den andra morgonens teoripass fick vi en hel idébank med övningar som vi kan ta till för att nöta in och variera vallningen med. Bl a förordade Peter att vi ca en gång i månaden skulle checka av hur mycket hunden lärt sig eller inte lärt sig genom att mäta avståndet t ex innan fåren viker av när hunden fråndriver.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Lite molnigt igen

Det har inte  blivit mycket vallat sommaren 2018 p g a hettan. Nästan 30 grader varmt varje dag och alla träningar och kurser inställda. Häromdagen var det dock lite molnigt och Jing och jag begav oss till vallhagen för att träna det som Eva lärt oss men också praktisera det som Waiwi tipsat mej om i telefon, nämligen att visserligen alltid träna fråndrivning i lina men inte längs ett staket. Det hade hon lärt sig av Bobby Daziel. Genom att inte ha staketet lärde man hunden snabbare att själv balansera upp fåren så att de gick rakt fram.

Sagt och gjort! Det visade sig att Jing hade börjat ta till sig att fåren skulle rakt fram när jag gick bakom och det var bara ibland som jag blev tvungen att rycka henne åt sidan så att inte fåren vände om. Det var så roligt. Hon fick också hämta fåren på ganska långt håll medan jag stod ganska nära henne. Men då kommer hon in lite för nära fåren i upptaget, så det är kanske ännu inte någon bra idé.

En annan sak som vi tränade var att Jing ska lyda mej och släppa fåren när jag kallar in henne i fårhagen. Det börjar gå lite bättre nu, för hon märker ju att hon genast får fortsätta att valla, när hon kommer till mej. Nästa utmaning blev att komma in mellan fåren, när det blev en stor lucka mellan de gamla fåren och ungtackorna som är nya i hagen. Det är svårt för Jing men hon börjar lära sig. Samma dag som vi tränade tävlade Jings kullbror Jaakko som Zonja Ottosson äger i Väröbacka. Han gick runt både då och dagen därpå och fick 61 och 62 poäng. Hämtpoängen var dock väldigt låga, så där har han tydligen inte lärt sig allt ännu.

Jing har dock en bit kvar innan hon kan gå en tävling.

 

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Vallning i hemmahagen

Äntligen gick solen i moln och Jing och jag begav oss till Ambjörnhagen för att valla. Nu kan jag släppa ut Jing utan koppel och hon tar själv ner tackorna till träningshagen. Magnus, markägaren hade börjat putsa hagen och det fanns nu en slagen väg runt staketet, ett utmärkt ställe att träna fösning på. Men först ville jag träna på hämtläxan jag fått av Eva. Jag stod ganska långt ifrån Jing när jag försökte kommendera henne höger, men Jing låg som fastfrusen i marken och stirrade på fåren. Jag gick upp och hämtade en vallhundsstav, men det hjälpte inte, så jag fick gå närmare henne, för att få igång henne. Då gick det bra.

Sedan ville jag bryta och kalla in henne med samma resultat som förut. Jing rörde sig inte ur fläcken. Då satte jag på henne långlina, så att jag kunde sätta kraft bakom mina ord. Långlinan använder jag nu alltså mest för att få henna att lyda, när hon fastnar i sitt eye, inte för att stoppa hennes framfart, det behövs inte.

Vi kom igång med fösningen och det gick ganska bra. Ibland försökte dock fåren att gå utanför ”vägen” och Jing balanserar inte upp dem automatiskt ännu när jag går bakom henne, så då fick jag åter användning av långlinan för att rycka ut henne, så att tackorna går in mot staketet igen. En tacka nr 72 är fortfarande lite besvärlig och vill ibland (inte alltid) vända upp och gå till anfall mot Jing, men antingen använder jag vallstaven för att hota henne eller så lägger jag Jing en bit från fåren och då brukar tackan ta sitt förnuft till fånga och gå med flocken.

Jag kom sedan tillbaka till hagen på eftermiddagen och gjorde ungefär samma övningar. Nu börjar också Jing förstå att ”That´ll do” betyder att vi ska sluta valla. Kanske är det det jag ska säga, innan jag kallar in henne i vallhagen?

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Två dagar i Ambjörnhagen

Jing och jag har vallat en stund både i går och i dag sedan vi kom hem från Eva i Agunnaryd.

I går var väl Jing lite låg och försökte smita ett par gånger, men jag hade långlina på henne och var väldigt sträng och hon gav sig. Det var som att ha en helt ny hund. En tacka var lite dum och vände sig mot Jing när jag försökte låta henne fösa. F ö följde tackorna efter mej lite för mycket så att jag hade svårt att skapa utrymme mellan mej och fåren. Men så lugnt det gick! Jing sprang ibland åt fel håll men då korrigerade jag henne och för det mesta blev det rätt. Det var verkligen roligt, framför allt att jag visste vad jag skulle göra och vilket mål vi hade.

I dag upprepade jag övningarna att först stå mellan fåren och Jing och kommendera henne antingen höger eller vänster. Det gick ännu bättre i dag. Framför allt försökte hon inte smita en enda gång och hon blev inte heller för ivrig någon gång. Hon tog fel håll ett par gånger men ändrade sig snabbt, när jag korrigerade henne. Några gånger kom hon in för nära fåren, men andra gånger gick hon ut jättefint!

Sedan ställde jag mej kl tre eller nio medan Jing låg kl 12. Så skickade jag henne åt samma håll som jag gick. Det gick också bra och hon stannade snällt kl 12 och drev fram fåren till mej.

Fåren uppförde sig också bättre i dag. De blev förtjusta i betet och stannade därför kvar när jag avlägsnade mig från dem. På så sätt kunde vi också träna drivning av dem till mej och det gick mycket bra. Vi höll på en kvart ungefär båda dagarna. Ett par gånger till och övningarna sitter. Då ska jag lägga in visselsignaler och träna det tills det sitter bra. Sen är det nog dags att resa tillbaka till Eva och sedan upp till Peter.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Vallning i Agunnaryd hos Eva

Jing väntar på fåren

Oj, oj, oj! Nu fick Jing sina fiskar varma. Jag började i tjugofemman för att stolt visa upp vad Jing kunde. Det visade sig att hon inte alls respekterade mej och inte alls gjorde så bra i från sig som hon har förmåga att göra. När vi försökte korrigera henne resulterade det i att hon försökte smita.

  1. Jing måste lyda och det GENAST! Hon får framför allt inte springa ifrån problemet. Alltså satte vi långlinan på henne och drog ut henne på banan igen.
  2. När Jing börjar valla igen, men är låg måste jag uppmuntra henne och inte låtsas om att jag alldeles nyss varit arg på henne.
  3. Jag måste vara tydligare med vallstaven. Visa bara åt ett håll. Jag måste slappna av.
  4. Jag ska först ställa mej mellan fåren och hunden på en rak linje. Så kommenderar jag vänster eller höger. Jing måste gå åt det håll jag säger och hon måste hålla ut ordentligt. I och med att hon flyttar sig måste även jag flytta mej så att jag hela tiden är mitt framför henne.
  5. När detta sitter ska jag lägga Jing en bit från fåren och själv ställa mej på samma sida som hon t ex kl 3 och kl 6. Så skickar jag henne höger eller vänster och går själv åt samma håll. Jing måste hålla ut och gå i lugnt tempo. Så länge hon gör det uppmuntrar och pratar jag med henne i vänlig ton, men om hon visar minsta tendens att öka takten eller snäva in, varnar jag henne med ett äh.. el dyl och lyder hon inte blir jag skarpare i tonen, men så snart hon tar mina kommandon blir jag snäll och vänlig igen och berömmer henne.
  6. När Jing driver fåren till mej måste jag ta hand om dem och ge dem utrymme. Jag backar mitt bakom dem och går lite framåt för att stanna dem. Jag lägger Jing ganska långt bakom fåren.
  7. Dessa tre moment ska jag träna intensivt i flera veckor, tills jag reser tillbaka till Eva.
Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Tränat i Ambjörnshagen

I lördags skulle Margaretha Högström ha kommit till hagen och vallat tillsammans med Jing och mej med sina hundar Isak, Boss och Ted, men det var så olidligt varmt att Maggan hörde av sig och avstyrde det hela, då hon kände att det inte var schysst mot tackorna. Några dagar innan dess hade jag varit i hagen, men fåren lyckades springa i väg, när jag skulle ta ner dem i träningshagen, så det blev lite fråndrivning i lina för att försöka få fatt i dem, men de såg sin chans att fly upp på toppen av ett berg med ett stup framför sig, så då var det bara att åka hem igen med oförrättat ärende.

I dag hängde regnet i luften, men ”Klart.se” talade om att regnet först skulle falla kl 14, så Jing och jag åkte till hagen kl 13. Men på vägen dit öppnade sig himlen och det började störtregna. Då vände jag och åkte och handlade lite jag hade glömt. Under tiden lugnade vädret ner sig och det småduggade bara när jag kom ut på parkeringen. Då åkte jag till hagen igen och vis av mitt misstag förra gången lämnade jag Jing i bilen och hämtade pellets som jag lockade ner tackorna med till träningshagen. Det gick alldeles utmärkt. Så hämtade jag Jing och började valla. Det gick över förväntan bra. Hon behandlar fåren väl och är mycket duktig på att balansera upp fåren i drivningen. Det som återstår är att få henne att dels springa åt det håll jag avser, när jag tycker att jag ställer mig rätt (gör jag det?), dels ta ut svängen och inte komma in för nära fåren. Det är fortfarande en tacka som blir lite provocerad och går emot Jing ibland och då springer hon väldigt långt bort från fåren, men börjar snällt om igen, när jag ber henne.

I morgon ska jag få en lektion av Jings förra ägare Eva Eriksson och detta ska jag be henne hjälpa mej med:

  1. Få ut Jing ordentligt från fåren i utgången
  2. Få Jing att ligga kvar, när jag vill det.
  3. Gå lugnt i fösningen
  4. Hitta positionen för mej att stå så att Jing springer till höger eller vänster som jag vill ha det.
  5. Visselsignaler, när börja. Jing lyder och förstår stanna (ligg) men det är allt.

Tyvärr blev det ingen träning hos Eva p g a den tryckande värmen, så vi kom överens om att skjuta upp det en vecka. Jag passade dock på att fråga Eva om en del av det jag behöver lära Jing och Eva rekommenderade mej att ställa fåren i ett hörn mot staketet innan jag skickar ut Jing åt sidan. Då har jag lättare att komma åt henne och få ut henne. Jag prövade i dag, men det svåra är att få Jing att ligga kvar där jag vill ha henne innan hon ger sig av. Där måste jag nog bli lite strängare. Men ett par gånger fick vi ut avståndet riktigt bra.

I dag hade jag med mej visselpipan och hon lyder stoppsignalen nästan bättre än röstkommandot. Framåt förstår hon inte riktigt än och inte sidokommandona förstås. Men Jing har blivit mycket mer avslappnad nu och verkar förstå att hon vinner på att göra som jag säger. Att fösa förstår hon sig ännu inte alls på. Hon flankar så fort jag är på samma sida som hon. Där kommer jag att träna i långlina, tills hon har förstått.

På fredag kl 19 (den 1 juni 2018) ska jag resa till Sjuhäradvallarnas träningshagen i Ryfors tillsammans med Jeanette Hellberg och där ska Ylva Holgersson titta på när vi vallar och godkänna att vi får åka dit själva sedan. Det ska bli spännande att se hur Jing reagerar på hennes får. De är ju ganska springiga har jag förstått. Det är samma får som användes på vår IK2-tävling under Kristi Himmelsfärdshelgen.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Nu är vi igång med vallträningen

I Sjuhäradsvallarna har man orgniserat träningsgrupper som regelbundet kan träffas och valla tillsammans. På så sätt har Jill och jag varit och vallat på många olika ställen sedan den 1 april 2018.
Senast har vi varit två gånger i Tranemo hos Åsa Lindén Book som jag en gång köpte Tod av. Hon har fina träningsmöjligheter för alla sorters träningar, både stora hagar och en 25-metershage som Jing och jag hållit oss i de två första gångerna. Nu senast filmade Bengt Andersson i hela fem minuter när vi tränade och det var nyttigt att se.

Jing är alltid lite övertänd till att börja med, så jag har alltid långlina på henne från början. I fösningen måste jag stoppa henne ofta då hon har en tendens att springa fort efter djuren när de själva springer. Men efter ett tag lugnar hon ner sig och kan komma in i en bra lunk.

Då brukar jag lägga henne och själv gå och ställa mej framför fåren och låta Jing runda fåren. Hon vänder alltid kl 12 om jag inte lägger henne där, vilket ibland inte riktigt lyckas. Men nu sist lyckades hon driva fåren en lång stund till mej. Kul. Jag har även lagt in stoppsignalen på pipan och den tar hon!

Hon förstår dock inte höger och vänster ännu, men jag försöker säga det när hon springer åt något håll. Förhoppningsvis säger jag oftast rätt.

Det enda jag behöver tänka på och som är nytt för mej är att jag inte får vara alltför sträng, för då lägger Jing av och springer bort från fåren. Hon är dock numera ganska lätt att locka tillbaka genom att jag berömmer och pep
par henne. Hon är en så behaglig hund!

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar