I dag har jag äntligen tagit mig i kragen och rest till Stefan i Agdala och tränat vallning med Ace. Det är inte en dag för tidigt. Visserligen rådde Jonas mig, att ta en lång paus i vallandet, när Ace kom hem från honom i januari, men så länge?? Men det är besvärligt, när jag ännu inte har några egna får och jag inte känner till några vallningsbara får på Selaön på våren. Dessutom är jag så trött, när fredagen är här, att jag knappt orkar sätta mig framför TV:n.
Stefan hade fyra små tackor att valla på. Tyvärr var de av den sorten som springer från det ena staketet till det andra så fort hunden rör sig mot dem och de hade ingen tanke på att stanna vid föraren. Först tog jag in dem i en smal tarm som Stefan hade stängslat. Där hade jag i alla fall lite mer kontroll över situationen än i den stora hagen. Fösningen gick som vanligt alldeles utmärkt. Ace kom också i håg alla kommandon och lydde dem nästan alltid klockrent. Det svåra var dock att få honom bakom fåren utan att det skulle bli okontrollerat. Fåren sprang ju så fort Ace började röra sig i en relativt vid cirkel längs staketet och hagen var som sagt smal. Vid ett tillfälle tappade Ace huvudet och började rusa in i fårflocken (hans vana trogen). Då var det skönt att jag hade 30-meterslinan på honom. Han gjorde som väl var inte om det och jag kunde ändå känna mig relativt nöjd, men denna första omgång.
Nu växer gräset i min hage och vid midsommar ska jag ta hö där. Sedan hoppas jag att så snart som möjligt få tag i får som kan beta där. Men jag vill ha Gotlandsfår och ännu har jag inte råkat på någon som har några att sälja före mitten av augusti. Kanske måste jag vänta tills dess. Det vore tråkigt. Men sedan har jag får och nästa år blir situationen en helt annan. Det ska verkligen bli skönt!
