Så har vi då försökt göra ett vallhundsprov igen, Ace och jag, den här gången i Lofta i Småland med Mosse som domare. Men det gick inte den här gången heller. Vi kom dock en liten bit längre. Ace gjorde en vid fin utgång till höger som vi fick 18 p på. Han stannade dock lite för tidigt, så jag fick kommendera honom lite höger för att sätta i gång fåren någorlunda rakt. Upptaget fick vi 5 av 10 poäng på. Till min stora förvåning fick Ace fram djuren till mig, trots att de sprang hit och dit under framdrivningen, vilket gjorde att vi fick behålla 10 av 20 poäng. Jag hade hela tiden sagt att får jag fram fåren så långt kommer allt annat att fixa sig, men det var hybris, vilket snart skulle visa sig. Fåren sprang som besatta rakt fram och Ace efter och jag stannade lite dröjande kvar eftersom Mosse sagt, att i fösningen är det viktigt att det är hunden som påverkar fåren och inte föraren. Följden blev att jag inte förmådde stoppa Ace i tid utan han trodde att fåren tänkte fly in i ett skogsparti och då startade jakten och han bet. Ridå!
Lärdom: För att Ace ska klara ett vallhundsprov på nuvarande utbildningsnivå, måste det vara lite trögare får. Men det enda raka är ju att lära av Ace med att jaga, men det är lättare sagt än gjort. På med lina, provocera fram jakt, stoppa hunden och banna honom. Förutsättning: ”Timing”. Det blir alltså inte lätt!
Två av de fem hundarna klarade provet.
Efteråt var det IK1-tävling med tjugo anmälda ekipage, däribland Sanna Engborg med Isa. Sanna tyckte fåren var jättebra! För henne betyder det lättrörliga får. De fick också 70 p. Här är en bild på dem:
En kommentar till Vallhundsprov i Lofta