I går var Marianne Steffansson med Jojo och Nova, Britta Larsson med Titus och jag och Ace på vallkurs hos Peter Nilsson i Skinnskatteberg. Det var mycket nyttigt.
Peter inledde med att vi fick visa upp våra hundar några minuter var. Sedan frågade han ut oss om vilka kommandon vi använde och varför. Framför allt var han noga med att vi skulle veta hur vi använde våra kommandon och vad vi egentligen ville uppnå med dem.
Sedan visade han oss, hur vi ska få hunden att alltid lägga sig när vi säger ”ligg”. Vi ska peka på hunden med vallstaven olika hotfullt beroende på hur känslig hund vi har. När hunden vänder bort huvudet pyschar vi på den, så att den flankerar. Om den försöker snika in ska vi jaga hunden, tills den slutar valla och släpper blicken på fåren. I det ögonblicket lägger vi hunden som då är så pass mör att den alltid lägger sig. Sedan ger vi den ett mjukt vänster eller högerkommando och gör om proceduren tills den går ut så mycket som vi vill.
Mitt problem med Ace är att han inte vill gå till vänster. Varje gång jag pyschade sprang han åt höger och gjorde det bra. När jag berättade detta för Peter, sa han till mig att lägga Ace och sedan gå till höger och hota en fiktiv hund som låg där. På så sätt skulle Ace välja att fly det obehaget genom att springa åt vänster. Men t o m detta var svårt för honom, så jag fick dessutom lägga in ett vänsterkommando. Då fungerade det, men Ace drogs snabbt in mot fåren, så då måste jag använda min ”klickröst”, vilket betyder ett illvrål mer eller mindre. Då släppte Ace fåren och gick ut ordentligt och la sig snällt kl 12 på mitt kommando.
Det som jag verkligen uppskattade med den här kursen var att Peter förklarade och frågade så mycket, så vi inte kunde undgå att förstå varför vi gjorde saker och ting.
