Träning i Ambjörnhagen

Nu har Jing och jag tränat söndag, måndag, tisdag och torsdag i Ambjörnhagen och det har varit så roligt, då jag nu vet vad vi behöver öva och det går bra på ”mina” får. Fåren uppför sig exemplariskt, står kvar där vi ställer dem och är lagom tröga. Bara när vi försöker dela dem mot ett staket blir det lite hetsigt. De har en utpräglad flockkänsla och Jing orkar inte alltid hålla emot i delningen utan då blir det en del rusningar.

Vi tränar mest att Jing ska släppa fåren i vänstern och det är svårt. Jag har henne i lina och rycker ut henne till vänster samtidigt som jag säger ”come bye”. Jing går då ut till vänster en pytteliten bit men vill sedan genast in mot fåren igen. Jag lägger henne och gör om samma sak, om och om igen. Ibland får jag henne att vända huvudet utåt, men inte alltid tyvärr.

Men när vi kommit långt ifrån fåren och har en mycket vid cirkel går det bättre. Jag har satt upp en käpp som Jing ska springa utanför på sin väg runt fåren och oftast klarar hon det. I hämtet får hon också chans att springa riktigt fort. Hon stannar bra bakom fåren om jag säger till annars har hon fått en tendens att springa förbi kl 12 och stanna mellan ett och två. Framdrivningen är inget som helst problem.

Peter uppmanade oss att när vi tränar fråndrivning mäta avståndet hur långt fåren går rakt, innan de svänger av och sedan efter en månad göra om provet, för att se om det går bättre. Detta visade sig vara mycket svårare än jag trodde. Vi måste nog vara minst två människor för att få kläm på det tror jag.

Det verkar som om Jing förstår skillnaden mellan fråndrivning och hämtning och när hon ska göra det ena eller det andra, men ändå drar fåren åt höger i hagen när vi går nerifrån och upp och jag hinner inte stanna Jing i tid och få henne att räta upp dem. (Men hur långt har de hunnit gå rakt, det spörs.

Jing vallar i linas

 

Om Administrator

Jag är pensionär född 1944 och bor i Stallarholmen på Selaön med min sambo Ove. Jag har tre vuxna söner och fem barnbarn. Mitt stora intresse är att valla får med min bordercollie Ace som är född 2005. Vi har också en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *