IK 1 15-16 augusti på Stora Skuggan

Så var det dags för sommarens andra tävling som traditionsmässigt gick på Stora Skuggan. I år var det IK1 som gällde eftersom det samtidigt var KvartsSM i Krylbo, där väldigt många IK2-ekipage tävlade.

Shep och jag hade sena starnummer båda dagarna, så det blev en lång väntan. Fåren hade ett väldigt drag mot fåruttaget, så de flesta ekipage klarade inte framdrivningsgrindarna i början.
Innan det var vår tur kom Britta och Karen, quiskompisar som jag aldrig träffat förut och som aldrig sett en vallhundstävling förut. Det var trevligt. Så blev det då äntligen vår tur. Jag skickade ut Shep åt höger och han gick ut bra men gick in lite för tidigt som vanligt och stannade dessutom kort, vilket han inte brukar göra på högern, men jag visslade nog lite för tidigt eftersom han brukar göra överslag. Men trots det tidiga läggandet startade Shep snett åt höger och jag fick inte stopp på honom i tid igen och fåren sprang i en jättestor krok åt höger, missade förstås framdrivningsgrindarna och kom i omgångar fram till mig några snabbt och några betydligt långsammare och längre bak. För att inte tappa den främre flocken blev jag tvungen att avbryta framsändandet av de sista tackorna som därmed aldrig kom runt förarpinnen till höger om mig. Jag påbörjade fösningen som skulle gå till vänster grindpar, men fåren ville hellre till upptaget och försökte komma dit. Shep sprang för att hämta upp dem, men en tacka hann ända ner i skogen och försvann och flocken var tappad! TRIST!

Nästa dag var banan vänd, men för övrigt likadan. Nu skickade jag vänster och historien upprepade sig. Shep la sig i upptaget men var för nära djuren varpå han skrämde dem när han reste sig och de sprang som tokiga till höger för att återförenas med sina kompisar, men Shep lyckades hålla dem på banan och kom med dem till mig ungefär på samma sätt som dagen innan. En grå tacka ville hela tiden gå fortare än de andra och helst åt något annat håll. Fösningen gick nu åt höger och det lyckades mig att få dem på rätt spår och igenom grindparet. Nästa ben gick också ganska bra även om det var svårt att hålla ihop flocken. Men när fåren kom igenom nästa grindpar och vi skulle påbörja drivningen kom problemen tillbaka, då fåren nu var när hem igen och ville dit. Men nu bestämde jag mig för att Shep skulle hämta upp dem kosta vad det kosta ville och jag tog i från tårna, när jag gav mina kommandon. Han lyckades få med alla och vi kom fram till pinnen, där jag kunde dela. Det lyckades vi med på något vänster och nu var det ”bara” den öppna fållan kvar. Den hade bara ett fåtal ekipage lyckats med tidigare och jag hade inga som helst förväntningar på att det skulle lyckas, vilket det inte heller gjorde, även om det var mycket nära vid något tillfälle. Den grå såg ut att vilja gå in, men när de andra gjorde andra val, struntade hon också i det. Vi kom runt i alla fall och det var jag nöjd med, men vi fick urusla poäng. 22 poäng på hämtet och 45 alltsom allt. Det visade sig bl a att hunden korsat fårens väg i drivningen, vilket jag inte alls tänkt på, så där hade vi bara ett enda poäng kvar. (Tack för det). I drivningen har man ju annars alla möjligheter att få 10p om man bara tar ut riktningen och sköter sig.

Solen sken båda dagarna även om det var lite blåsigt och kallt på förmiddagen under söndagen och trevligt sällskap hade jag, så det var roligt i alla fall. Min äldsta träningskompis Kicki  vann med sin fina hund Zaja, som fårägarna från Lekeberga fam Drakenberg fött upp. Tvåan och trean kom också därifrån men med andra föräldrar. De hundarna var Madelaine von Krusenstiernas.

 

Om Administrator

Jag är pensionär född 1944 och bor i Stallarholmen på Selaön med min sambo Ove. Jag har tre vuxna söner och fem barnbarn. Mitt stora intresse är att valla får med min bordercollie Ace som är född 2005. Vi har också en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *