Nu i helgen ska Shep och jag tävla vallning i Kungsbacka. Vi håller oss fortfarande till IK1, trots Sheps höga ålder. (7,5 år). Jag har hela tiden närt en förhoppning om att kunna tävla IK2, men i fredags då jag var och tränade hos Christer Sjögren förstod jag till slut att jag nog får lägga den förhoppningen på hyllan.
Det finns tre hinder (minst). Det första är att jag fortfarande inte kommit till rätta med Sheps hämt. Han kommer nästan alltid in för snävt bakom fåren och får då fart på dessa, innan jag hinner stanna honom. På IK2 avstånd är också risken mycket stor att han inte lyder mig i framdrivningen. Men om det bara var det hade jag nog prövat i alla fall, för han får fram fåren på långt håll också. Det andra hindret är värre och förmodligen ohjälpligt. Shep var fem och ett halvt år när han kom till mig och hade aldrig tävlat då. (Han var godkänd med mycket bra resultat). Därmed hade han aldrig tränat att fråndriva med föraren på långt avstånd från sig och han hade inte lärt sig några visselsignaler.
Det första jag gjorde var att lära Shep att valla med visslor. Det tog tid och jag var tvungen att använda röstkommandon parallellt. Dessutom var jag bara så sugen på att tävla överhuvudtaget, så det blev IK1 momenten som jag övade honom på i första hand. Det var nog jobbigt att få honom att fösa fåren i lugn takt när jag gick bakom och att få honom att vika ut ordentligt bakom fåren. Det senare lyckas jag fortfarande bara med ibland. Nu när jag tävlat IK1 i två säsonger med ganska mediokra resultat beroende på svårigheterna med hämtet, har jag börjat träna fråndrivning på lite längre håll. Men jag märkte redan från början att Shep blir väldigt osäker när jag är långt i från honom och han lägger sig gärna ner och har svårt för att komma i gång igen. Det tredje dilemmat är att mina vänstervisslor inte är särskilt rena och starka. Jag har svårt för att få ut ljudet ordentligt och blir jag nervös blir det ännu svårare förstås. Dessutom har jag svårt för vänster och höger och gör fel alldeles för ofta. I sådana osäkra situationer får Shep upp och hämtar för säkerhets skull hem fåren. Ridå!
Ytterligare en försvårande omständighet är att jag inte har några stora egna fält att träna på och mina vänner har det inte heller. Så när ska jag kunna träna fråndrivning på stora ytor? Min granne tipsade mig om, att jag kan stå kvar i min skogshage på en kulle och låta Shep driva fåren ute på ängshagen. Det är en idé som jag har börjat pröva lite grand, men än behöver Shep stöd av mig på närmare håll. Ju äldre han blir desto svårare blir det för honom att lära nytt, så jag får nog ge upp tanken på IK2.
Egentligen gör det inte så mycket, för jag tycker att utmaningen att tävla IK1 är fullt tillräcklig. Det är bara det att alla andra hundar är så unga och alla vill de ha plats i unghundscupen. Jag hoppas verkligen att det snart blir många så kallade ERG-tävlingar som ska introduceras den här säsongen, alltså ej rankinggrundande tävlingar, med färre startande, så att jag kan tävla utan att känna att jag tar upp platsen för någon annan!
För Shep och jag har flera mål i sikte. Det första är naturligtvis att han går ut ordentligt bakom fåren i hämtet och genast stannar på min signal samt startar långsamt och försiktigt, så att fåren drivs ner till mig i lugn jämn takt. Alltså över 40 p alltid på hämtet! Nästa utmaning för mig är att ge rätt kommandon, så att Shep vet att han kan lita på mig och att jag studerar banan noga före tävlingen, så att jag framför allt vet var drivningslinjen går. Det momentet bör vi kunna få fullt på 90% av gångerna. Återstår att finslipa närarbetet, så att jag bär mig rätt åt utanför fållan eller rännan, så att fåren inte blir skrämda och hoppar åt sidan i ett viktigt ögonblick. Här måste jag också få Shep att vinkla ut ordentligt vid behov. Om vi båda lär oss detta borde vi någon gång under säsongen kunna få ett förstapris. Nu har vi bara lyckats med andrapris på gränsen till tredjepris.
