IK1-tävlingar i Riala

I slutet av september 2013 var Shep och jag i Riala och tävlade. Vi kom ganska tidigt till tävlingsplatsen, men parkeringen låg långt borta och jag  hade svårt att hitta tävlingsplatsen. Det såg så öde och tomt ut. Jag gick fram och tillbaka till bilen och tog med Ace på promenad också, innan jag äntligen hittade fram. Då hade Jeanette Setterberg som var tävlingsledare redan börjat genomgången. Av det lärde jag mig, att jag hädanefter alltid ska prioritera att hitta fram i tid så att jag hinner gå ut på banan och rekognisera. För när jag väl var ute på banan och skulle påbörja drivningen var jag alldeles vill och började gå fel väg!!

Besättningen var gotlandsfår som denna första dag var mer än lovligt tröga. Jag försökte följa Peter Nilssons råd och stannade Shep ca kl nio på utgången för att skicka ut honom igen. Det lyckades så till vida att Shep stannade och vände ut lite till men tyvärr inte tillräckligt vilket gjorde att fåren startade med en väldigt fart i upptaget (framför allt en tacka som hade mer bråttom än de andra hela tiden). De sprang så fort att jag inte fick stopp på dem vid min pinne utan de fortsatte ner mot publiken. (Nu bryter domaren hann jag tänka, men då hade Shep hunnit ner för att hämta upp dem). Vi missade nog de flesta grindar och som sagt gick jag fel i början av drivningen. Det tog tid att dela flocken också, men vi lyckades till slut, men sedan var tiden slut. Snabbt, krokigt, och inte många poäng kvar blev facit. (Sist bland dem som fick poäng). Tros det skrev domare Shania i protokollet. ”Bra hund, rutinerat förd, otur med gruppen ibland”. Det kändes bra att läsa.

Nästa dag startade vi väldigt sent, så tävlingen var i gång när vi kom dit. Nu var fåren betydligt mer lättvallade och hittills hade det delats ut höga poäng. Banan var exakt densamma, så nu skulle jag vara noggrann i drivningen bestämde jag.

Hämtet gick mycket bättre i dag. Framför allt utgången var en fullpoängare. Lite snett upptag, men sedan lugn framdrivning fram till pinnen, när jag höll på att få till en riktigt fin rundning, men plötsligt skvatt ett får i väg och sprang rakt ner mot publiken. Jag kunde dock skicka Shep att hämta upp det och sedan klarade vi de första framdrivningsgrindarna och jag tror även de andra, även om fåren tog lite krokvägar nu och då, vilket de tyvärr också gjorde under drivningen, så någon full pott blev det inte där, trots mina ambitioner. Delningen gick däremot fint och sedan var det på vippen att vi fick in fåren i rännan,  men när de tvekade tog jag fram Shep lite för mycket och vips hoppade de bort och vi fick börja om, men då gick tiden ut. 65 poäng utan ränna kammade vi i alla fall hem. (38 på hämtet och en tia i delningen). Det får jag vara nöjd med.

 

Om Administrator

Jag är pensionär född 1944 och bor i Stallarholmen på Selaön med min sambo Ove. Jag har tre vuxna söner och fem barnbarn. Mitt stora intresse är att valla får med min bordercollie Ace som är född 2005. Vi har också en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *