Så kom vi då äntligen i väg på vallkurs, Shep och jag. Vi åkte tillsammans med Ingela och hennes Midge och vi hade dessutom tur med vädret.
Först tittade Peter på hur Shep vallade tillsammans med mig och så frågade han mig vad jag tyckte och tydligen gav jag rätt svar, för han höll med mig om, att Shep snek in alldeles för mycket och att han inte kunde släppa fåren och därmed flanka ordentligt.
Jag fick i läxa till nästa gång att lära Shep att verkligen släppa fåren. Jag fick lära mig att det var tre positioner som vi skulle öva på.
1. Jag står framför fåren och har Shep ca fyra meter framför mig. Jag säger ”lie down” till honom med mjuk och vänlig röst två gånger och hoppas på att han då slappnar av. Gör han inte det höjer jag handen och säger ”du” till honom med sträng röst ända tills han vänder bort hela kroppen. Då ger jag honom ett riktningskommando, fortfarande med handen höjd. Skulle Shep inte slappna av och vända sig bort går jag fram till honom och knäpper honom på nosen två gånger och säger ”du” strängt. Sedan klappar jag om honom och börjar om.
När han gör detta rätt fortsätter jag till position 2, vilket betyder att jag har Shep vid sidan av mig och fåren framför. Så gör jag på samma sätt som under position ett. När han klarar det fortsätter vi till position 3, vilket innebär att jag har Shep framför mig och fåren framför Shep. Annars likadant.
Dessa övningar ska jag göra många, många gånger, kanske ända upp till hundra gånger, eller åtminstone tills det sitter i ryggmärgen på hunden. Det är det allra svåraste för hunden, detta att släppa fåren.
