Inte visste jag att vallning kan vara den perfekta konditionsträningen! Nu vet jag, för både i går och i dag har jag fortsatt på det inslagna spåret och tränat, dels i fårhushagen, dels i stora hagen med att täcka upp Ace, så att han inte kan springa igenom flocken, utan balansera upp. Och efteråt är jag genomsvettig! Jag ser nu klarare hur Ace själv vill ha det och förmodligen tänker och det är inte uppmuntrande. Först kommer han snabbt in mot fåren, och när jag säger ”sch” svänger han visserligen åt sidan, men är då så nära fåren, att om han bara tar i lite grand till kan han nå ett och ge det ett tjuvnyp i baken. Han springer alltså inte, särskilt inte åt vänster ända ut till sista fåret i gruppen utan sniker in mellan fåren för att få tag i ett av dem. Ända sättet för mig är då att försöka mota bort honom från fåren och i dag använde jag ”bort” för att åstadkomma det. Men kommer han då så långt bort att det inte är någon fara, så släpper han i stället fåren helt!! Hur i hela friden ska jag få fram djurkänslan hos honom??
När han kommer in i hagen, när vi ska börja valla och han träffar på fåren uppför han sig alltid mycket bra, saktar in och föser i väg dem precis i den takt som är bra för fåren. Visserligen får jag stanna honom då och då, men med mig på samma sida som fåren går allt så mycket bättre… Varför??
4 kommentarer till Balansövningar igen