De dödas kärlek av Björn Runeborg
Romanen handlar om gymnasieeleven Ronnie Petersson och vad som händer honom från och med den dag som racerföraren Ronnie Petersson dör. Ronnie märker att eleverna i skolan betraktar honom på ett särskilt sätt efter det att Ronnie Petersson dött. Framför allt är det en flicka i parallellklassen som han inte lagt märke till förut som får ögonkontakt med honom en kort stund. Ronnie tycker inte om det och försöker från det ögonblicket undvika henne, vilket får till följd att hon dyker upp överallt där han är. Han får höra att just den här flickan mist båda sina föräldrar i en bilolycka en kort tid innan och att hon bor hos sin faster och farbror.
Till slut kan de inte undvika varandra längre utan flickan förklarar för Ronnie att de ska låtsas som om de är ett par, trots att de inte är det. Den här låtsasleken går så långt att flickan flyttar hem till Ronnie som just fått ärva sin mosters lägenhet mitt inne i Vänersborgs centrum. En annan elev i Ronnies klass som tidigare varit Ronnies flickvän blir dock svartsjuk och propsar på att få sova över hos dem en gång i veckan. De döda föräldrarna är mycket närvarande i historien och får egna platser vid bordet i matsalen och flickan hör hela tiden deras röster.
Detta är en mycket egendomlig bok, men ändå fascinerande. Jag förstår att den vill säga mig något om sorgearbete och kärlek, men den når nog inte riktigt fram till mig. Den är lite för svår.
Ronnies mamma är en framgångsrik politiker som dock hade velat nå ännu längre och mostern som dör har ett mycket problematiskt förhållande dels till henne, dels till den försäkringstjänsteman som förvaltat hennes pengar och som hon bara talat med i telefon och aldrig träffat. Ronnie ärver mosterns alla pengar, trots att han har två systrar som inte får någonting, vilket inte heller modern får. Försäkringsmannen som flyttar till Vänersborg för att få träffa mostern, men inte hinner göra det innan hon dör, vill inte träffa Ronnies mamma. Ändå slutar det med att de gifter sig med varandra. Jag förstår inte riktigt vad Björn Runeborg vill säga med detta. Men romanen är tankeväckande och lämnar mig inte någon ro.
Återkomsten av Tamara McKinley
Den här boken blev jag erbjuden att köpa billigt i samband med att jag förnyade mitt medlemskap i Bokias bokklubb. Jag föll till föga och köpte den. Det är ingen bra bok, men ändå sträckläste jag den. Det är en romantisk berättelse om en ung kvinna, Lulu Pearson som bor i England på 1920-talet. Hon får en dag ett brev från en hästtränare i Tasmanien utanför Australien som påstår att han tränar hennes mycket fina häst.Lulu är född i Tasmanien och bodde där, tills hon var 10 år. Lulu blir mycket förvånad, då hon inte vet, att hon äger en häst. När hon frågar sin moster som hon bor hos och som själv bott i Tasmanien i nästan hela sitt liv får hon undvikande svar och framför allt vill mostern inte tala om tiden i Tasmanien. Lulu blir då så nyfiken att hon vill resa dit, vilket gör mostern ursinnig. Lulu ger sig inte utan reser till Tasmanien och mystiken tätnar.
Historien är så spännande, att jag är tvungen att snabbt läsa ut boken. Ändå tycker jag inte om den, då personbeskrivningen är ytlig och osannolik. Människor är antingen onda eller goda utan att man egentligen får någon förklaring på varför det blivit så. Det är dock intressant att få lära känna en del av världen som jag knappt visste fanns och även att få en inblick i överklassliv på 1920-talet.
Parallellt med händelserna på 1920-talet får vi också följa Lulus moster Clarice liv i Tasmanien redan 1887 och får då vissa nycklar till det som som händer Lulu, när hon kommer dit igen.
Om man behöver något riktigt lättläst i en störande och miljö och är mycket trött, kan jag rekommendera den här boken, inte annars.
Himmelsdalen av Marie Hermansson
Läst i januari 2012
Daniel har en tvillingbror som heter Max. De har vuxit upp på var sitt håll och är mycket olika till sättet men identiska till utseendet. En dag får Daniel ett brev från Max som vill att han ska komma och hälsa på honom på det vilohem i de schweiziska alperna som han just nu är på.
Daniel har egentligen ingen lust, men kan inte komma på någon bra ursäkt, då Max betalar hans resa. Han kommer dit och upptäcker att hemmet är riktigt lyxigt, men tillslutet. Max ber Daniel om en tjänst, nämligen att utge sig för att vara Max, medan Max reser till Italien för att ordna några affärer som han har med maffian. Daniel blir mer och mer konfunderad, för han upptäcker att han är övervakad hela tiden och Max kommer inte tillbaka, när han lovade och det går inte att lämna dalen. Mystiken blir bara tätare och tätare.
Boken är otäck och otroligt spännande! Daniel blir behandlad som en sjuk, fast han vet att han inte är det. Ingen tycks tro på honom, när han berättar sanningen om att Max och han bytt plats. Personalen är om möjligt ännu konstigare än de intagna och alla i hela byn tycks bestå av patienter…
Även tystnaden har ett slut av Ingrid Betancourt
Att jag fick den boken var ett misstag. Jag glömde helt enkelt tacka nej till bokklubben jag är med i.
Det har jag inte ångrat, för den här boken är verkligen läsvärd! Ingrids beskrivning av vad som händer i gruppen som är tillfångatagen av FARC, är verkligen läsvärd. Alla människans sämsta sidor kommer fram och Ingrid skonar inte sig själv heller. Ändå kan hon också skildra den skönhet som hon ofta upplever i djungeln och den vänskap som uppstod mellan henne och några få av fångarna. Gerillasoldaterna uppträder oftast fruktansvärt grymt och hjärtlöst, men även bland dem fanns undantag. Det här är verkligen en bok som jag rekommenderar alla att läsa!
Korparna av Tomas Bannerhed
Korparna är Tomas Bannerheds debutroman och handlar om Klas, jagpersonen som bor på en gård i Småland med sin mamma, pappa och lillebror. Pappan är otroligt deprimerad pga att det småbruk som han försöker leva på går allt sämre, men ändå kan han inte tänka sig något annat än att sonen ska ta över gården efter honom. Sonen har helt andra intressen, framför allt är han intresserad av fåglar och när stämningen i hemmet blir alltför tryckt flyr han ut i skogen och studerar fåglarna. Där får han ro. Han blir också kär i en nykommen flicka som är ifrån Stockholm och som han försöker intressera för fåglarna något som han inte riktigt förstår att han inte lyckas med.
Det är en mycket välskriven bok med en fantastisk miljö- och personbeskrivning, men den är ganska deprimerande. Den känns helt igenom äkta och trovärdig, något som verkar vara viktigt för mig.
Grand Final i Skojarbranschen av Kerstin Ekman
”Grand Final Skojarbranschen” har blivit mycket uppmärksammad och omskriven i både tidningar, radio och TV. Och visst är den bra. Den handlar om två kvinnor som varit klasskamrater i Kramfors. Den ena är duktig på att skriva, men ser ingenting ut för världen, den andra, Lillemor Troij är chic och tycker om att stå i rampljuset. Babba som den skrivande kvinnan kallas kommer på att skicka in ett manus i Lillemors namn och det går bra. De fortsätter på samma sätt år ut och år in och till slut blir t o m författaren invald i Svenska Akademien. Ingen utom Astrid Troij, mamma till den vackra anar något.
Jag tycker om resonemangen bakom det tudelade i att vara författare, att det nu för tiden är så viktigt att framträda och vara någon sorts artist samtidigt som man är författare, att det inte räcker att sitta på sin kammare och skriva.
Jag tycker också om miljöskildringen och personteckningarna samt beskrivningen av tidsandan då Babba och hennes väninna var unga.
Samtidigt tycker jag inte att det är särskilt trovärdigt, att Babba kan vara så fullkomligt oberörd av all den uppmärksamhet som Lillemor får och som helt uteblir för henne själv. Hon får visserligen halva honoraret, men ingen som helst berömmelse. På något sätt känns Lillemor mänskligare och verkligare. Samtidigt känns det konstigt att hon kan dupera hela Svenska Akademien.
På min gamla hemsida har jag en rubrik som heter litteratur, där jag brukade notera vilka böcker jag läste och skriva lite om dem. Det skulle vara kul att återuppta det, men jag lyckas inte uppdatera den gamla hemsidan, så jag får försöka skapa en ny bloggsida med rubriken litteratur.
Just nu den 12 november 2011 läser jag ”Änkans bok” av Joyce Carol Oates. Det är en självbiografi och handlar om när hennes man oväntat dog i lunginflammation efter bara en veckas sjukdom i februari 2008. Boken är mycket detaljerad och långsam, men ändå kan jag inte släppa den. Det måste bero på språket.