Bernhard Barney frn Torp

Levnadsbeskrivning av dottern Gurli

Hrmed vill jag frska, att med hjlp av min bror Hilding, skildra vr fars levnad, s som vi kan minnas om vad vi genom ren hrt och frnummit av andra personer. Tyvrr finns ingenting skrivet, varken inom familjen eller vad vi frstr utanfr inga brev, ingenting.

 

Bernhard Augustsson Andersson fddes den 14 oktober 1866 i Norums frsamling i Bohusln som tredje syskon av sju. Fadern var bonden August Andersson i Torp, fdd 1827 och modern dennes hustru Inger Sofia, fdd 1839 i Groland, Spekerds frsamling.

 

Torp var en ordinr bondgrd. Man kan sga, att det var i ett burget hem, som Bernhard fddes. Mor Sofia kom frn ett rikt bondehem och medfrde hon i hemgift en myckenhet av godelar, ssom stort och handarbetat linnefrrd, silver etc. Mor Sofia var en blid, stilla och gudfruktig kvinna. Utom dessa sju, levande barnen hade dr ftts ytterligare tvenne flickebarn, dda vid tidig lder. Fadern August var en grann karl och grna sedd bland goda vnner. Jmte tv andra personer hade han en gng skrivit p ett papper, s k borgen fr att hjlpa en vn i nd. Dylikt att skriva p borgen var d fr tiden en mycket vanlig freteelse, varfr man ej i alltfr hg grad skall klandra August hrfr, trots att det fr honom sjlv som fr familjen fick katastrofala fljder. Ty d nu denne vn behvde hjlp voro de andra vnnerna som jmte August skrivit p, ven de helt utan medel, varfr August blev den, som fick st fr hela beloppet. Hrefter mste han g i konkurs, vilket p den tiden innebar att han och hela hans familj frloradealltvad de gde. De fick g frn grden, miste allt bohag, hade ej tak ver huvudet.

 

Vad vi kan frmoda hnde denna familjens katastrof ngon gng p brjan av 1880-talet. Det yngsta barnet, sonen Lars r fdd 1882, och man har frtalt oss, att han d var liten, kanske nyfdd, och att mor Sofia hade svrt att skydda honom fr kylan. ven dottern Amanda, fdd 1876, fick mor Sofia behlla och beskydda. Av de andra barnen blevo de yngsta, Hanna och Alma kanske ej precis utarrenderade men nstan nst intill – till den minst betalande. Man kan tnka sig hur svrt det mste ha knts fr mor Sofia, att lmna ifrn sig dessa, ven de i barnaren.

 

Antagligen genom kommunens frsorg blevo de tilldelade en liten stuga p Hallerna. Ett litet kyffe, ty vad annat kan det vl kallas en bostad troligen utrustad med jordgolv. Dr inhystes mor Sofia med dessa sina minsta och till en brjan hade hon inte en sng ens till sig och sina sm. Av goda mnniskor fick hon sng och, kan man frmoda, att ven annan hjlp kom till henne. nnu idag finns murrester kvar av denna lilla stuga. Mor Sofia var gudfruktig och en aktad mnniska. Enligt hrsgen var det till henne som en grannkvinna kom med sina barn fr att finna trst, d hennes man kom hem berusad och brutal. Hur August sedan klarade familjen, och hur han fick arbete r oss ej bekant. Han dog 1895.

 

De andra barnen skingrades. De yngsta sldes vl ej p auktion, men nst intill kan man sga, d de fick arbeta hrt hos bnder dromkring. Mathilda, den ldsta, fick arbete i Jrnkltt, dr hon fick slita hrt, upp i arla morgonstund fr mjlkning av flera kor och sedan hlla p dagen lng. Hon kom sedan till Gteborg, dr hon blev kokerska i finare familjer, hos Rhs och juden Wolf.

 

Anders gick till sjss och hamnade i Australien p en frfarm. Kom hem med lite pengar och kunde d med hjlp av Bernhard terkpa grden Torp, som under hans nit och idoga arbete blev en mnstergrd, dr han bodde till sin dd r 1948.

 

Bernhard, som vid familjens katastrof troligen var 14-15 r, hamnade frst p en grd i Stenungsund som bonddrng, sedan blev han, som han sjlv kallade det, borstepojk p en galeas, som gick p Gta lv, avancerade s smningom till strre btar, Venern,Halmstad. Med dessa kom han nda till nordtyska hamnar. De stora haven lockade. Han kom till och med att f uppleva alla sjfarares drm att runda Cap Horn, vilket han t o m gjorde tv gnger (den svra vgen frn ster till vster, varvid bten kom ned bland isberg), vilket han under hela sin levnad med stolthet och gldje talade om, ven om det var ett hrt och slitsamt ventyr. Runt de flesta av vrldens alla hav befor han, och s smningom finner vi honom p Amerikas vstkust, nda upp till Seattle och Vancouver. Redan d talas det mycket om det landet Alaska, dr det skulle finnas guld. Detta locka mnga och en dag finner ven den flinke Bernhard fr gott att verge sjlivet och tillsammans med en del andra ventyrare, ty vad annat kan man vl kalla dessa unga, ordda mn fr; som vgar sig ut p ett sdant ovisst vgspel som att mitt under vintern i kyla frska ta sig fram c:a 60 mil ver sjar, berg och dalar. Frst ker de bt in i en vik till en plats Yucon eller Skagway, varefter de komma till det trnga och mycket svrframkomliga Chilikoot-passet, dr gsmarsch r det enda mjliga. Vad vi tro r brjan p denna fasansfulla frd hsten 1894. Sedan passeras tvenne sjar, vilka de kunna passera endast tack vare att isen ligger. Besvrligare blir det, d de komma till det vida bekanta och skrckinjagande strmdraget Five Finger Rapides. En fors livsfarlig att passera, men hur det nu n har varit, har de med stor risk fr sina liv kommit frbi ven denna svra flla. S gr frden fr dessa vandrare, som hoppas s mycket och har endast detta hopp fr att riskera sina liv. Skall deras hopp infrias, mnne? C:a 60 mil fgelvgen r vandringen genom sn och kyla, innan de komma fram till Klondyke, dr de frst av allt mste timra sig ngot till att vistas i. Temperaturen kunde g ner nda till 55 grader C. Dr vid Yuconfloden strvade vl far omkring skande efter guld, men av letandet blev dligt resultat. Han hade slagit sig ihop med en norrman, Wahl. Dessutom voro de ej ensamma dr uppe i den dsliga vildmarken, ty mnga lyckskare hade redan skt sig dit upp, och dr hade bildats sm samhllen, dr ven kvinnorna voro representerade, S k salooner slogs upp och dr var tjo och tjim fr att hlla humret uppe. Vad vi tror vistades och strvade pappa omkring dr i detta ogstvnliga land omkring 2 r. 1895 kom en man in p en saloon , dr ven vr far befann sig. Denne man, McCormack, slngde upp en skinnpung och visade upp det stora guld- fyndet, som sedan blev upptakten till den stora guldmarschen med folk frn all vrldens hrn. Pappa var kvick i vndningarna och frstod gonblickligen att ska sig dit, dr det stora fyndet gjorts, och troligen blev han en av de frsta, som kom fram dit. Dr inmutade han claimen nr 16. Detta tillts till en storlek av 500 fot, men mste av myndigheterna i nrliggande stad, Dawson City, registreras, vilket blev en lng, besvrlig procedur. Denna claim gav tyvrr ingenting. Pappas kompanjon, Wahl, ledsnade och d allt syntes resultatlst, for denne sin vg. En annan norrman, Dahl, erbjd d pappa att de tv skulle ing kompanjonskap, vilket ocks skedde, och det blev claim 26. Dahl hade sin hustru med sig. Nu mste dessa tre timra sig en stuga. Inte det lttaste minsann i denna nerfrusna mark, som inte en gng hann tina upp under den mycket korta sommaren. Det var hr i denna claim nr 26, som dessa tv, Dahl och Bernhard s smningom vaskade fram sitt guld. Det gick till p det viset att det byggdes liksom dammar, dr vattnet fick rinna och fngades upp i pannor, dr det rena guldet vaskades ur.

 

Vi tror, att pappa terkom till Sverige 1898, mjligen 1897. Frut hade han varit ja, ingenting och skert illa sedd ver axeln, ssom son till denne August, som hade mst g frn grd och hus med barn bortbjudna till dem, som i nder ville ta dem i sin tjnst. Nu kom Bernhard hem med pengar och guld p fickan. Hur mycket har vi aldrig kunnat utrna, men tydligen ganska mycket fr dtida begrepp. Han blev genast en hgt aktad person. verallt blev han vl mottagen och ack s mnga profiterade genast och n flera sedan p hans givmildhet och godtrogenhet. Han var en bottenrlig mnniska och kunde alls ej frst andra mnniskors falskhet och rnkspel. Vad vi kan frst var en av hans frsta tankar och beslut att genast bist sin gamla mamma samt sina syskon att komma p grn kvist. Alltnog han blev vl mottagen i sin gamla hemtrakt och fort gick ryktet om hans rikedom. Det tvade ej lnge frrn han frlovade sig med traktens mest eftertraktade flicka, den vackra Bertha Larsson. Aldrig i sina vildaste fantasier hade vl Bernhard kunnat drmma om, d han som ung grabb fick rende ner till Sundet fr att handla hos Larssons, vars innehavare han d med vrdnad och en del skrck sg upp till, att denne en dag skulle bli hans svrfar.

 

De unga gifte sig i stillhet Stenungsund. Vid hemkomsten till Sverige hade Bernhard ftt en bostad Seminaregatan hos en polis Enander, vars hustru ven hon kom frn Norum. Dr bekantade han sig med flera brder Albrechtson och vnskapen mellan dem hll genom hela livet. D familjen Dahl hans kompanjon frn Alaska kom p besk, kallade de honom Barney en engelsk frvrngning av Bernhard och efter detta tog han sig detta som efternamn fr sig och sin familj. Sedan han gjort sig hemmastadd i staden, hyrde han sig egen bostad, Vasaplatsen 5, dr han med hjlp av sin syster Tilda mblerat och iordningstllt den. Detta gjorde, att de nygifta hade hemmet redan helt i ordning. Skert inte helt tillfredsstllande fr den unga bruden att ej sjlv f inkpa till och skapa sitt egna hem.

 

Bertha Larsson var lugn, klok och praktisk, som p alla stt till karaktr och sinne var jmbrdig med sin sknhet. Hon kom alltid vl verens med denna svgerska liksom med hela slkten. Tilda flyttade till Vasaplatsen 8, dr hon hade sin bostad under mnga r, och dr slkten unga som gamla alltid hade sin tillflykt vid besk i staden. Alltnog efter detta stilla brllop i Stenungsund lr de unga senare haft en jtteflott middag i egna hemmet fr slkten och de nya vnnerna. Bernhard kunde nu spendera, vilken han ven gjorde. Inte minst det att han hjlpt alla sina syskon och sin gamla mamma, som han p ett rrande stt drog frsorg om till hennes dd r 1911.

 

Ngot r eller s efter giftermlet gjorde de en frsenad brllopsresa sderut till Tyskland och kom efter mnga ventyr nda in i Ryssland och ankom 1906. Efter att Bertha varit svrt sjuk, for de till Karlsbad fr att dr dricka brunn och fortsatte sedan en frd runt Europa, vilket p den tiden var helt exklusivt.

 

Mnga mnniskor hrde om denne Barneys alla pengar och mnga var de han hjlpte mer eller mindre tacksamt. Mnga tyckte skert det helt enkelt var hans skyldighet att bidraga med pengar; vilket han som sagts ven gjorde i rikt mtt. Genom sin egen rlighet och rttframhet kunde han ej frst andra mnniskors orlighet, varfr han mnga gnger helt enkelt blev bedragen och alls ej terfick utlnade belopp. Emellertid hade han mycken gldje i att kunna hjlpa och att gldja. Han tyckte om att se glada mnniskor omkring sig och hade sjlv ett glatt sinne. Han slngde sig vl ej direkt ut i njeslivet men kunde vl unna sig och sin hustru glada fester. Den, som har pengar fr alltid vnner och bland dem blev ven amerikanske men norskfdde konsulsfamiljen Berg.

 

r 1900 fddes frsta barnet, dottern Gurli, och jag tror det var samma r som Barney n en gng tervnde till USA, antagligen fr att dr ordna sina affrer (claimen i Klondyke t ex). Jag vet hans hemresa gick ver Paris. Tnk vilken skillnad mot fregende frder ver Atlanten. I bagaget hade han en gva frn en indian en levande bjrnunge, som tillvxte och blev en stor nallebjrn och sknktes till Skansen till gldje fr mnga beskare.

 

Hans pengar mste frvaltas och inte endast andra till lyst. Drfr ville han fr sig och familjen skaffa ngon fast boplats och tittade sig omkring i gteborgstrakten men fastnade fr en mycket vacker egendom, Klingsta, strax utanfr Stockholm. Dit flyttade de redan 1901 och ret drp, 1902, fddes sonen Gsta och 1904 sonen Erik. Klingsta var en lyxgrd, vacker dr den lg vid Edsviken, och minns jag sjlv, hur jag som liten tulta frn badhuset kunde skymta Ulriksdals slott i andra ndan av Edsviken. Till grden hrde en statarfamilj och drng samt till familjen tvenne pigor. Men makan Bertha gick inte av fr hackor. D djuren slaktats och kom in fr att styckas och drng och pigor stod helt handfallna, blev det husmor sjlv, som fick ombesrja styckningen av djurkropparna. Detta hade hon lrt hemifrn, dr fadern, handlanden Larsson, skaffat sig ett litet torp i Stenung (Stenum?) fr att f sovel till familjen, och dr hade dottern Bertha ftt lra sig. Klingsta togs slkt och vnner gstfritt emot. Grannskapet var gott och vi hrde talas om de olika familjerna, ssom Vasseur p Nora, konsul Chumburg m fl, som familjen umgicks med. Till egendomen fanns ven en mindre villa, Alhambra, i spansk stil, dr en familj, Lundberg (?) bodde. Visserligen nra till Kungliga Huvudstaden. Dock var kommunikationerna ej de bsta och hade Barney stannat kvar fr lnge i staden och sista Djursholmstget avgtt fr kvllen, var endast till att ta till apostlahstarna, och det blev en lng nattvandring. Dessutom hade Bertha svrt uppvuxen som hon var vid Vstkustens mera ppna natur, med hav och rymd att anpassa sig till skogslandskapet, och snart ha vi familjen inflyttad till Stockholm, dr sonen Folke fddes 1907. Dr trivdes Bertha, mitt i medelpunkten av Sverige, dr hnde det mesta och viktigaste inom landet. Dr strvade Bertha omkring, road av mycket. Jag minns hur mamma tog mig med till Nationalmuseet med alla de historiska mlningarna. Vi promenerade Strandvgen, dr den stilige sjofficeren prins Vilhelm visade upp sig och prins Carls och prinsessan Ingeborgs dttrar tillsammans med sin guvernant promenerade.

 

Familjen fick nya bekantskaper och gster frn hemorten hlsade grna p och var med p tillstllningar och beskte ofta teatrarna med sup eftert. Trots detta var de nog som frmmande fglar, och Vstkusten lockade dem ter dit ner p allvar. Vet ej vilket r Klingsta sldes tror att de ngra somrar tervnde dit, ven om de ven for ner till slkten Stenungsund. 1908 flyttade de definitivt ter till Gteborg, dr de flyttade in i vad man skert kan sga en lyxvning, 6 rum etc. De tv ldsta barnen brjade i Rudebeckska skolan. Gurli hade redan i Stockholm gtt bde i lekskola samt frsta frberedande. Sonen Hilding fddes i Gteborg 1909. Som sagts frut hade de under stockholmsren haft god kontakt med Stenungsund och slkten. Till sommaren 1905 stod, som vi kallade Grna Villan, nu kallas den Sandbergska huset, klar till inflyttning. Denna villa hade Barney ltit bygga mnad som hem fr sin gamla mamma samtidigt som systern Amanda dr skulle stta upp en fotografiatelj. Amanda hade fregende r vistats i Stockholm och hos en fotograf Hedrn lrt sig yrket och skulle nu Stenungsund starta och bo tillsammans med mor Sofia. Men mnniskan spr och Gud rr. Innan ret gtt till nda var hon gift med den nyligen blivne nkemannen Johannes Magnusson, Nsns. Det blev istllet frken Ingeborg Enander, som blev den nya badortens fotograf. Mor Sofia flyttade till Gteborg, dr hon omhndertogs av dotter Hanna. Bernhard hyrde dem bostad och srjde fr deras uppehlle till mor Sofias dd 1911. ven Hanna hade med hjlp av Bernhard lockats ngra r till USA, dit hon fr ngon tid tervnde.

 

Som frut sagts trodde Barney alla om gott och hederlighet. Tyvrr r vrlden inte alltid sdan. Detta fick han erfara vid frsljandet av Grna Villan. Han blev grundligen lurad. Kparen var ej rlig. Jag vet ej riktigt hur det hnde. Men det blev process vid Smedsered. Kparen skaffade sig en knivskarp advokat, som gjorde vitt till svart, och trots att Barney hade rtt frlorade han processen. Inte underligt, att han sedan genom livet misstrodde advokatyrket. Detta var ett mer ptagligt bevis, hur han blev skinnad. Han lnade ut pengar till sina svgrar och mnga, mnga andra personer.

Mer eller mindre knt fr oss. Vad jag vet r att han till en familj, Norberg, dsml, finansierade tv av deras sners studier den ene till att bli lkare, den andre till att s smningom bli rektor i Alingss (?). Frn denne sistnmnde, Edvard Norberg, minns jag hur pappa fick rekommenderade brev med avbetalning och rnta. Mig frefaller det som om detta var en av de f, som gjorde rtt fr sig. Pappa blev bitter och stod ofrstende, blev htsk mot en del personer. Ett mycket stort ln mste han ha givit en bror till en av mammas ldsta och bsta vnner, vilket blev ledsamt fr de gamla vnnerna, som ndock genom hela livet hll vnskapen vid makt. Istllet fr kontanter tycks denne person ha tergldat lnet genom att till pappa verlmna en grd p Hisingen, lngt i utkanterna. Den tycktes ligga helt utanfr all civilisation och vara vrdels. Det grmde pappa, frstod man. Men hur underliga ro inte Herrans vgar. Frldrarna sade ofta, att kanske ni barn en gng kan f nytta av den. Tiden gick ikapp utvecklingen och staden utbredde sig och s smningom brjade smtomter sljas och d mamma avled 1935 hade terstoden av grden slts till staden. Mammas sista handling var att strax innan hon avled skriva p frsljningspapperet. Nu inkptes fastigheten Karl Gustafsgatan 11 fr dessa sedan ratal tillbaka utlnade pengar och gav pappa en tryggad lderdom. Andra projekt dr han anlitades var att han tillsammans med en gteborgare, H Gibson, inkpte ett kalkbruk, Kyrkby (?), Gotland. Det blev dlig frtjnst troligen sldes det med frlust. Enda minnet drav r en vacker silverkanna som minne frn Gibson, vilken kanske fick annan hjlp av pappa.

 

S vet jag att pappa ven placerade pengar i det nybyggda och fashionabla Msseberg och nrvar vid dess invigning i nrvaro ven av blivande konung Gustav den sjtte Adolf.

 

Fr att terg till 1908 levdes livet glatt och allt syntes ljust och gott fr framtiden fr den, som var stadd vid kassa. P somrarna bodde vi bekymmerslst som badgster Stenungsund. Men 1910 inkpte pappa en bit jord av kapten J Magnusson, bl a en del av dennes redan uppvuxna trdgrd. Hr byggdes nu en mycket vacker villa och julen 1910 firades dr jul, vilket blev tradition till, tror jag, 1920. Hela jullovet fick vi ungar vistas dr ute, ven pskloven fr att inte tala om vra underbara somrar. Barney skaffade sig ven ett litet jordbruk fr husbehov, varfr han byggde en liten ladugrd. Hade hst och ko. Fr hade han tillsammans med kapten Magnusson ute p en liten holme i Hakefjorden. Fjderf roade sig hustru Bertha med ja, t o m vita kalkoner hade hon och de sm kycklingarna lskade hon.

 

P mse hll fanns slkten kvar Stenungsund, varfr det blev ett livligt och glatt umgnge bland svl de ldre som de yngre. Kusinerna trivdes och ungdomarna skaffade sig vnner fr livet. D villan i Nsns byggdes flyttade familjen till en mer ansprksls och lttsammare bostad i Gteborg och Stenungsund blev liksom den fasta punkten i tillvaron. Dit skyndade man s fort tillflle gavs. Barnen for in till stan med jungfru, d skolorna brjade, kom ut ver veckoslutet, medan frldrarna stannade kvar dr ute in i oktober. Allt var frid och frjd. S kom kriget 1914-1918, detta krig, som fr hela mnskligheten blev en frndring till bde ekonomi som livssyn. Barney hade satt sin mesta frmgenhet i aktier i Rederi AB Transatlantic, som visserligen gav god rnta under krigsren, men sedan ver en natt frlorades hela kapitalet, d Transatlantic gick i konkurs och de gamla aktiegarna inte fick ett re tillbaka. ven frlorades det mesta av de frn svrmodern, Maria Larsson, rvda pengarna, insatta i bank, som ven den gick verbord. Det mste ha varit svra och tunga dagar fr Bernhard, svl som fr hustru Bertha. Efter ngra r mste villan hyras ut och familjen flyttade ner till villa Haga. Det var den lilla ladugrden, som med ltthet byggdes om till en trevlig liten villa, ven om den aldrig ens kunde liknas vid Stora villan. S smningom hyrdes ven denna ut och familjen fick vackert stanna kvar i staden under somrarna.

 

ldste sonen Gstas drm att f studera till ingenjr fick skrinlggas. P den tiden fanns ej de mjligheter att studera som dagen ger den uppvxande ungdomen. Yngste sonen Hilding genomgick dock Chalmers, dr han blev ingenir och fick arbete p olika varv.

 

1936 dog vr lskade mamma. Som sagts frut blev hennes sista handling att tillsammans med pappa skriva under det papper fr frsljningen av grden Hisingen, som gav pengar till fastigheten Karl Gustavsgatan 11, dit vi s smningom flyttade 1941. Strax efter mammas dd sldes Stora Villan Stenungsund. Karl Gustavsgatan fick Barney en lugn lderdom, tillsammans med dottern Gurli och snerna Gsta och Hilding. Tyvrr avled Gsta 1949 av ett revolverskott frn en ung norrman i sin egen frimrksaffr. Den hndelsen skakade inte blott Bernhard och familjen utan hela staden. Sonen Erik gav sig tidigt till sjss och jag tror att pappas drm var att Erik skulle bli sjkapten och drfr snde ut honom med segelfartyget Beatrice fr att dr f sin frsta sjmanslrdom. Erik hade vl pappas blod i sina dror , och inte blott ventyrslusten utan fast mer nyfiken och vetgirig p allt. S han mnstrade av (=rymde) i Australien och for sedan vida omkring i vrlden, innan han hamnade i norra Argentina, dr han brt och brnde urskogen, innan han dr planterade den inhemska yerban, som ger den argentinska nationaldrycken. Dr uppe blev han bosatt och gifte sig med Anna Nyhln frn Norrkping och fick med henne ett lyckligt familjeliv, som utkades med tre barn, Eva och tvillingpojkarna Jan och Dick, de bda sistnmnda blev sedermera som goda argentinska sportsmn kallade The flying Barney. Det var fr Bernhard med familj hgtidsstunder, d brev kom drutifrn, antingen de var skrivna av Erik eller hans litterra hustru, som bda p ett mlande stt beskrev livet och deras tillvaro drute.

 

Sonen Folke blev sjkapten. Gifte sig under de svra krigsren 1942 med amerikanskan, av dansk nationalitet, Aileen Villadsen. Han kom hem skakad och kanske till en viss del skadad av alla de hemska upplevelserna i konvoj under kriget. De bodde ngra r i Gteborg, s Bernhard blev bekant med denna sin svrdotter. De flyttade sedan till Californien. Folke blev svrt sjuk och avled 1963. Sista gngen han var hemma var r 1951.

 

1956 fyllde Bernhard Barney 90 r och d var Anna och Erik hemma fr att fira honom. Han vistades d Gteborgs Sjukhem, dr det denna dag bjds p stort kaffebord och sjlv myste han och var som en ung pojke. Dagen drp firades han i hemmet och det var en gldje fr honom att d ha sin lngvga son hemma. Det berttades historier frn hans ungdomsr och Anna och Erik frtalte om Argentina.

 

1958 avled Bernhard Barney lugnt och stilla efter ett lrbensbrott. nda in i det sista var han klar i hjrnan och fljde med vad som hnde i vrlden. Alltid intresserad av vad som skedde. Han fick en vacker jordfstning Kvibergs krematorium, frrttad av sedermera biskopen Askmark.

 

En lng och hndelserik levnad var till nda. Av oss fem syskon r Erik den ende som skaffat barn till vrlden. Frst fddes dottern Eva Maria Christina r 1939. Hon r lyckligen gift med Jan Ehrnberg, tillhrande en gammal sknsk slkt. De r numera bosatta i Mexico, dr Jan r anstlld hos Alfa-Laval. De ha barnen Charlotte, fdd 1964 och Anders, fdd 1966. Av tvillingsnerna omkom Jan mycket tragiskt vid en bilolycka r 1969 i Obera, efter att just ha utexaminerats till civilingenjr i Buenos Aires. Sonen Dick, ocks han civilingenjr och efter examen i Buenos Aires vistades han under 1 r i USA fr vidare utbildning. Vid hemkomsten var han med om att elektrifiera Misiones och r numera anstlld i statlig tjnst fr att med turbiners hjlp erhlla elkraft. Han r gift med Maria Rosa Vogeler, argentinska av tysk hrstamning. I januari 1977 fddes deras frstfdde, en son, som den 13 mars i svenska kyrkan i Obera, kristnades till Pablo. Denne lille gosse r allts den ende av Bernhard Barneys barnbarnsbarn, som br namnet vidare, och jag hoppas, att namnet genom honom skall f leva i kommande generationer och vill jag drfr tillgna honom dessa rader.

 

Gurli Barney

 


Sidan uppdaterades2004-03-14

Kommentarer inaktiverade.