Morfar, sjkaptenen

UR MIN PAPPAS DAGBOK

Antecknad av nioriga dottern Birgit Magnusson som skolkria 1925


Morfar


Barndomen

Min pappa fddes av ngorlunda burgna frldrar i Bremns, Lycke socken i februari 1857. Tv r gammal miste han sin mor och fick med denna stora frlust en viss sjlvfrsrjning. Efter att under sin barndom genomgtt den enda skolan som i kommunen fanns, fr en arg och slagfrdig oexaminerad lrare, som hade fr vana, att mer n undervisa prygla sina disciplar att ofta blodvite uppstod var inom skolans omrde i varje barnahjrta en skrck blandad med avsky. Ngot schema fr dagens undervisning fanns inte, utan fick varje skolelev i skolan sig tilldelat lxor ur lilla katekesen och biblisk historia mm, som skulle i hemmet och i skolan lras utantill. Nr eleven efter en mngfaldig verlsning trodde sig kunna detta, gick han med darrande knslor fram till katedern, dr Rex hade sin plats, antingen sovande eller eget handarbete fr att av honom frhra sin lxa, som ordagrannt enligt boken fr honom skulle utantill upplsas. Misslyckades detta kom oftast boken hastigare n en virvelvind som en duns handlst med klm i den vrnlse elevens huvud, ofta ven tfljd av en snrt var den kunde trffa av en p katedern placerad fltad lderdagg, som gjorde ohyggliga mrken p det spda barnaskinnet. Denna exekution fortgick dagligen, ven i skolbnken vid minsta frseelse kom denna ohyggliga lderdagg ofta till bruk att mnga av eleverna fr att mildra smrtan hade kltt sig i osynliga skinnvstar, d han mrkte detta obnhrligt slog med sin dagg p fremlets blottade delar.

Ngon undervisning i Svenska sprket frekom inte. Skrivvning skedde efter gamla ofta felskrivna eller felstavade kungrelser, rkning som lngst de fyra enkla stten, brk och lngre fram i rkneboken frblev ett sjlvstudium och rttesnre efter facit. Den gamle, d 60-rige skollraren, som ven var Prstens andre man i Kyrkan, var ven Klockare och i saknad av orgel i Kyrkan sjungde psalmerna med en hg, skallrande rst, som nstan kom de gamla muraren att darra, fr varje kyrkbeskare var den vlbekant. Han hette Olof Johansson, fdd 1817 och vilar bland de hnsovne. P detta stt frflt barnaren under vxlande frstrelser, och efter inhmtade kristendomskunskaper, mest i hemmet, konfirmerades i Torsby Kyrka r 1872.

Till sjss fr frsta gngen

P vrsidan 1873, nnu ej fullvuxen, antrddes den frsta s kallade sjresan som kock ombord i en Wnergaleas med namnet FANNY,och for med denna hela sommaren under strng och underordnad tjnstgring fr en mnadshyra av 20 kr. P denna betalning skulle man med maten hlla sig sjlv. Pfljande r med en kning av hyran till 25 kronor innehade han p samma fartyg enahanda befattning. Resorna p detta fartyg var med laster emellan Gteborg och Wtterns hamnar samt laster merendels bestende av plank frn Grnna till Gteborg, som lossades i Barkens hamn, som hade sitt lge med en inmuddrad kanal vid nuvarande Nya Kajen. I denna kanal vid lossningen var FANNYfrtjd, d det hnde honom en episod, som nra kostat honom livet.

Blodhundar

Efter arbetstidens slut var han beordrad att i staden gra ngra sm uppkp, medfljde s arbetarna genom porten somledde till nuvarande Frsta Lnggatan. Vid terkomsten strax drp var denna stngd, och vig som en katt klttrade han utanfr staketet in p brdgrden. Vid ankomsten i nrheten av fartyget verraskades han, o fasa, av tv stora Blodhundar, som helt skert gonblicket drp hade i sitt blodtrstiga gap obnhrligt slukat hans lilla varelse. Men instinkten sade honom hellre d i vattnet, varfr han helt resolut, utan att d vara simkunnig, jumpade i, fastnade med ftterna p sjbotten i en besvrlig lera, vilken han, innan livet flytt, trampat sig ur. Kommen s med huvudet ver vattenytan, s hrde han dessa ohyggliga bestar vid kajkanten, missnjda, ryta efter sitt frlorade offer. Simkonsten vid detta tillflle var genast inlrd, och han simmade frn ple till ple p motsidan kanalen, tills han slutligen kom mitt fr FANNYSutsida. Nu hade hundarna flyttat sitt lge och sprungit ombord, s att ingen av hans kamrater ombord p hans ndrop vgade lmna sina frvaringsrum. Slutligen, efter lng vntan kom vakten och tog vrd om blodhundarna. Han blev brgad och fartyget frhalades i kanalens mitt fr att vara fredad fr dessa ohyggliga, glupska bestar

Orkan p Vnern

P sista nedresan fr ret i oktober, d fartyget var lastat med ved, rkade fartyget i sdra Vnern ut fr en orkanartad sydvstlig storm, som snderslet mesanseglet och klyvaren. Detta var i skymningen och beflet beslt tervnda till Lur skrgrd. Vdret, som var mycket byigt och regnigt, gjorde att med de terstende seglen och den hga dckslasten fartyget var omanverbart, och strandade p Hinna yttre rev, huggde sig lck och fylldes med vatten. Manskapet, fyra man, gick i den efterhngande jullen utan att kunna medtaga ngon proviant eller ndiga klder, icke ens ngot att sa lns bten med, drjde det inte lnge, frrn dckslasten av de verspolande sjbrotten var spolad ver bord. Nr mesanmasten fll verbord, hade denna s nr ihjlslagit det i bten varande manskapet.

Fnglinan kapades nu och frden i jullen brjade nu i en hg, brytande sj undan vinden och fick stundtals bten halvfylld med vatten. sningen skedde med ett par storstvlar. Nr det blev fr svrt lades bten med fren till vinden d den vakade bttre. P detta stt fortgick frden hela natten, och vinden hade under tiden sprungit upp till NV, varvid frden beskrev en bge, dem ovetande, d inga fyrar kunde siktas till fljd av regndis och ihllande vindstyrka. I dagbrckningen syntes hga grundbrott strax vid dem, och de ansg sin sista stund vara i annalkande, men genom ett under lyckades de emellan brotten manvrera bten i l om en liten holme med namnet Gsen i Ekens skrgrd.

Gldjen var stor nr de fick fast mark under sina ftter, men denna frbyttes snart i vemod, ity att i sin gldje och verilning, bten, som ej var nog uppdragen i ett obevakat gonblick av ebben utdrogs och behagade p egen hand navigera sig till ett annat skr, dr den av storm och sj snderslogs. De stackars syndarna hade nu att vlja, antingen svltdden eller simmande i brotten begiva sig till nrmaste holme fr att fortstta till fastlandet. Efter i detta obestmda tillstnd i tv dygn utan minsta fda, och dligt bekldda samt genomvta, uppenbarade sig en ngare p ingende till Navens fyr, som genom deras primitiva ndsignaler observerades av en eldare, som hngde ver rcket, och rapporterade vad han sg fr kaptenen, vilken genast insg den belgenhet de befanns i. Han gick drfr in i skrgrden till ankars, utsatte en s kallad livbt, med vilken han bemannade sig sjlv och tv man fr att brga de ndstllda p skret. Denna s kallade livbt hade nog aldrig frr varit i vattnet, i det att han var mer n halvfylld med vatten, nr dessa livrddare nalkades skret. Bten drogs omedelbart upp och tmdes ur vattnet. Det befanns ocks, att btens brkraft var fr liten att medtaga dem alla p en gng i bten, varfr endast brgarna och tv avFANNYSbefl med var sin storstvel som skar, placerades i bten, och de tv underordnade fick i vattnet p utsidan slpa efter rddningsbten till ngaren. Komna i nrheten av denna, kunde farkosten ej lngre hllas lns utan fylldes med vatten, varvid alla simmande mste nalkas ngarens fallrep, en simmande bogserande bten. Vta men helbrgda ombordkomna, fick de till lns torra klder och av alla omhuldades, drefter omedelbart en vlsmakande festmltid, ty aptiten hade inte i likhet med alla vriga tillhrigheter gtt frlorad

Jungman

Pfljande r, eller 1875, mnstrade han fr frsta gngen nnu till vxten undermlig i Marstrand som jungman med en strre slup vid namnYNGVE,som gjorde resor med eldfast tegelsten och lerkrl emellan Hgans och Kristinehamn med en mnadsyra av 30 kr med sjlvhushll. Dessa resor utan haverier och avmnstrade vid jultiden. Tidigt pfljande r utmnstrades frn Gteborg med en Brigg,TUSPAN,som jungman med en mnadshyra av 25 kr samt fri kost. Resan gllde Brake med trvaror frn Norrland till franska, engelska och portugisiska hamnar. Ingen resa frflt utan att dckslasterna av storm och sj spolades verbord och mnga hrda duster utkmpades mot det vta elementet. I detta fartyg kvarstannade han till julen 1877, d han avmnstrade i Gteborg

ngaren, som hette AROShade under tiden lyftat ankar och fortsatt sin resa till Mariestad och skeppsbrutna under tiden fick en varm och vlbehvlig vila. Hr gjorde beflet sjfrklaring, vilken av besttningen beedigades och hemreste med samma ngare till Gteborg.

Matros1878 mnstrade efter genomgngna frberedelser och fullvuxen som matros i skonertskeppetLULEŔmed 40 kronor mnadshyra. Med detta fartyg gjordes resor frn ver Norrbotten med hyvlat virke mest till Frankrike. Disciplinen i detta fartyg var mycket strng och arbete alla tider fordrades utan ngon som helst ersttning. Mathllningen var ocks ntt och jmt livnring. P sista resan med kollast frn Cardiff i november till Saltkllan blev fartyget en mrk natt p Doggers bank verraskad av en hastig vindby, att hela besttningen utpurrades. Frst gigades bramseglet, vilket beordrades genast fastgras. D han med en kamrat gick fr att verkstlla detta, ntt och jmnt komna p bramrn, kade vinden i byn och bogsprtet jms med avbrts. Av tre frsegel, som alla nnu icke brgade kom i l sida och som farten var ganska skarp hade till fljd att mrsstngen jms med racken avbrts, trenne rr nedfll, och de tv, som befanns ovanfr den avbrckta stngen som ett under nstan oskadade fljde med det hela i kolmrkret ned i l sida. Det blev arbete fr natten i den hga sjgngen att frigra fartyget frn dessa obehagliga rundhult, som slog mot fartygssidan. Efter stora anstrngningar lyckades till sist detta, och med fartygets frminskade segelarea och hrda stormar, som drev fartyget fram och ter i Nordsjn efter tre veckors resa med egen hjlp kom in vid Mseskrs fyr och upp till Saltkllan. Drefter slutlossning och bogserades fartyget till Gteborg, dr avmnstring i december skedde

Styrman

Pfljande r p vrsidan erhll han oexaminerad styrmansplats p en kanalngare vid namnTRITON. Hr fick han sin frsta skola, dels som bokfrare, vensom manvrering och vgknning emellan Gteborg och Stockholm kanalvgen. Sina inhmtade kunskaper frn hemmet i barndomen kom honom hr till stor nytta, helst som kaptenen ombord ej var skrivkunnig.

Navigationsskolan

P denna plats stannade han tills september, d han efter behrig sjtjnstgring blev inskriven p Gteborgs Navigationsskola, dr han under kommande vinter tillbragte hittills i livet gladaste och lyckligaste dagar och utexaminerades ur styrmansklassen den 4 maj 1880 med berm godknda betyger. Omedelbart efter trdde han in i tjnstgring p samma bt, som hade sin trade alltid med styckegods emellan Gteborg och Stockholm kanalvgen. P denna plats stannade han till rets slut, d is lade hinder i vgen fr seglationen

I januari 1881 inskrevs han ter p Navigationsskolan och utexaminerades drifrn i april med godknda betyger som ngbtsbeflhavare, inmnstrade d omedelbart i Brostrmska Concernen som d med medintressenter hade en enda ngare,FREJA,

lastande 250 tons som frste och ende styrman. Denna ngare var utrustad fr stersjfart. P denna bt kvarstod han i denna befattning till slutet av 1882, d han 25-rig fick frtroendet vertaga beflet p denna ngare med trade p Nord- och stersjns hamnar. Denna ngare frde han 2 r, d han erhll fr samma rederi en dubbelt s stor ngare med namnetFORTUNA,

som trafikerade mest med laster p Nordsjn. Denna ngare frde han 7 r, d han p en resa med full stenlast den 7 december 1890 frn Norge till Knigsberg sder om Trelleborg en stormig, mrk natt blev av en annan ngare verseglad, varvid alla ombord, 14 personer, med knapp nd, innanFORTUNAsjnk i djupet, hann i livbtarna, rdda livhanken, alla befls- och besttningens tillhrigheter jmte skeppshunden p 10 minuter frsvann i djupet. Alla ombord befintliga rttor hade dagen frut vid passerandet av nrmaste land i resund frivilligt tagit adj och jumpat verbord, troligen haft en aning om vad som komma skulle. Alla de skeppsbrutna uppfiskades helbrgda av den kolliderade ngaren och medfljde denna till Kpenhamn, dr sjfrklaring avgavs samt en rttegng om orsaken till kollisionen etablerades, vilken i Hgsta rtt slutade till frmn frFORTUNASassuradrer samt befl ochbesttning, rundligt gottgjorda fr frlorade effekter

Julafton

Samma r, p julafton, emottogs ett vikariat som beflhavare p en ngare med namnetFIA, fick samma julnatt av rederiet order att avg till Nidingen, dr en strre emigrantngare strandat. Frn denna, tidigt p juldagsmorgon, inlastades alla passagerarnas resgods och andra dyrbara saker, som skulle brgas i frsta hand. Under tiden lossades frn haveristen med tre vinschar i sjn tyngre gods som spannml, flskldor, oljefat mm. Fr att lyfta ngaren p samma kvll efter intagen full rums- och dckslast, avgick till Rs hamn fr att omstuva lasten, med vilken drefter fortsattes till Kpenhamn. Drifrn intogs majslast till Gteborg, d vikariatet upphrde.

 

1891 i februari emottogs som beflhavare en ngare frn Helsingborg, som hetteNEPTUN. Denna ngare, som hade maskinkraft p frsta resan under en hrd vstlig storm, drev iland p ryska kusten vid Windau. Alla kvarstannade ombord, ehuru hjlp frn land erbjds hrifrn. Efter tre mnaders frlopp utmuddrades ngaren av en dykarbt i fritt vatten och bogserades till Oskarshamn, dr sjfrklaring avgavs och frigjorde befl och besttning orsak till haveriet samt verlmnades fartyget i assuradrernas go.

1892 bland 62 skande erhlls beflhavareplatsen p ngarenULFSAfrn Motala och fraktade med denna frsta ret 5 hela lokomotiv frn Trollhttan till Hrnsand, yttre vgen, ett om gngen, som skulle till Sollefte nybyggda jrnvg. I vrigt var resorna frn Skoghall med jrn till hstskosm till Petersburg. Drifrn intogs aspvirke till Tidaholms eller Jnkpings tndsticksfabriker. Efter sex rs tjnstgring med vikariat under tv vintrar i en strre ngare vid namnMUDIOfrsldesULFSAoch emottog omedelbart beflhavarplatsen p en ngareYSTADfrn hus och gick med denna uteslutande p stersjn med spannml, klie och stenlaster. 1901 lmnade denna ngare och stannade i land.

1906 vaknade ter sjmanslivet och frde i tre r ngarenFREJAfrn Kunglv och gick i passagerartrafik emellan Kornhall, Kunglv och Gteborg.

 

1910 vikarierade p ngarenFRIGGA, som gick mest med spannmlslaster p stersjn.

 

1911 vikarierade p ngarenWIHAM, som gick uteslutande med frska sillaster frn bohuskusten till Altona och Hull. Denna befattning innehades i tv vintrar.

 

1915 vikarierade p ngarenSLVEunder kriget och var med denna utsatt att g i smugglartrafik fr tysk rkning men svenska myndigheter stoppade i tid denna trafik och i Norrkping upplossa en hel last, allt kontraband, som var mnat till det utsvultna Tyskland, dock icke honom veterligt att ngon var anklagad fr frrdiska syften.

Hr slutar en ofta farofylld bana, vars alla ventyr inte r relaterade och kunde dessa nog frdubblas, men slutar med en pminnelse om flydd tid.

 

En kommentar till Morfar, sjkaptenen