Även om jag inte skrivit på ett tag, så har Ace och jag vallat en hel del. Visserligen bara hemma, men här har vi haft både springtackor och trögfår, så vi har fått vårt lystmäte. Anna och Krille har varit med och vallat de senaste gångerna och de var väldigt nöjda med min ”skotska” hage, där man kan få en hel del utmaningar, i form av skymda djur mm.
Ace har blivit riktigt duktig på att hämta dessa skymda får på långt avstånd. Hämten går nästan alltid perfekt, även om det är på riktigt långt håll. Vi har dock fortfarande problem med delningar. Ace blir väldigt spänd, när jag delar djuren och vill gärna rusa in och börja jaga, i stället för att komma till mig, i synnerhet första gången. Krille har nu rekommenderat mig att inte träna delning på mycket länge. Jag kan själv dela fåren säger han och sedan själv fösa ihop dem igen. Jag får väl försöka lyda det rådet, även om det känns surt.
I går fråndrev vi på ganska långt avstånd i stora hagen. Efter en stund stannade jag Ace och lät honom stå, medan fåren försvann i fjärran. Det blev för mycket för Ace och han började jaga.
I dag har jag inte utmanat ödet utan hela tiden varit på Ace med kommandon och låtit honom vara i rörelse, medan jag följt med, så att avståndet inte blivit så stort. Då sköter han sig perfekt!
I förrgår flyttade vi halva flocken från Mervallahagen till min egen hage i ösregn. Jag fick hjälp av Anna och Krille. Det är en promenad på en och en halv kilometer ungefär och det gick mycket bra, när vi väl lyckats få loss tackorna från lammen och baggen som vi föst in i en fålla.
Här i hagen sprang alla fåren ut i skogshagen i går, när jag skulle valla, men väl där delade de sig i de båda grupperna; utskottstackorna för sig långt bort i hagen och mina tackor för sig i fårhuset. Sedan var det bara för Ace att valla ut mina tackor på ängen och vi fick en lugn och fin vallning där.
I dag var hela gruppen ute på ängen och då gick jag själv först fram och hälsade på dem. Detta lugnade tydligen ner utskottstackorna som sedan snällt lät sig vallas tillsammans med de andra. Skönt att se att de är vallningsbara, när förhållandena blir optimala.
