Det var länge sedan Ace och jag vallade på Lidingö, men i dag var det dags. Vi stannade i vinterhagen, trots att det från början var sagt att vi skulle ta fåren bort till sommarhagen, då det inte är lika mycket drag där av naturliga skäl. Vi som var där, Marianne, Inger, Gunnel och jag var dock överens om att det fanns mycket positivt att få ut av draget och dessutom ville jag gärna valla inne i 20-metershagen som också finns där.
Ace började med att hämta fåren som sprang i vild karriär ner till fårhuset igen. Som vanligt går Ace in lite för tidigt, men trots tackornas springighet och att Ace var väldigt när bakom, så började han aldrig jaga!!! Då har ändå min träning i veckan fått någon verkan i alla fall.
De andra vallade också en omgång ute på det stora fältet och plötsligt var fåren väldigt lugna. Vilken påverkan hunden ändå har på fåren!
I andra omgången tog jag in tackorna i den lilla hagen och försökte driva på det sätt jag gjort tidigare i veckan. Det var dock svårt. Gunnel tyckte inte att jag backade tillräckligt snabbt, när Ace väl var bakom fåren och inte la jag honom när jag skulle och ibland la jag honom, när jag inte skulle och när jag gick igenom flocken, så skulle jag inte göra det för att lägga honom, som jag trodde utan för att få i väg honom åt något håll. Som vanligt vägrade Ace att gå ut ordentligt åt vänster och jag försökte först med käppen och sedan med piskan, men inget tycktes hjälpa. Någon enstaka gång såg det nästan rätt ut, men jag blev helt slutkörd själv. Till slut enades damerna om, att jag nog borde valla med en annan hund för att få känna hur det kändes, när det blir rätt. Jag fick låna Ingers Tex. Och visst, hon gjorde allt rätt, när jag visade hur jag ville ha det och det var plötsltigt ingen konst alls att få till en drivning med en hund balanserande bakom.
Sedan lånade Gunnel Ace och försökte göra om detta på rätt sätt. Det gick betydligt bättre och lugnare än när jag själv vallade Ace förutom kanske att Ace då och då slutade att valla för att gå till mig, men hon fick ändå igång honom. Men vänsterflanken gick inte heller nu riktigt bra. Där har jag mycket att arbeta med! Och det är väl det som är meningen. Dagens behållning för min del, var att Ace höll sig i skinnet.
Inger tog in lilla Joe i 20-metershagen och efter att sprungit runt några varv, så fick Inger henne att balansera upp riktigt fint och långt från fåren. Det var verkligen roligt att se!!
Gunnel visade också med Max hur balanseringsövningarna skulle se ut och han gick klockrent.
Ute i stora hagen avslutade Marianne och Nova med störningsträning som blev lite för svår för Nova. Spike la sig också i vallningen och då hade Marianne svårt att få Nova att gå fram mot djuren. Här behövs mycket uppmuntran för att stärka självförtroendet.
