Mina fickor är för små

I dag har jag fortsatt att ”avprogrammera” Nick. Husse är ett objekt. Han blir tokig av att Nick hoppar på honom hela tiden, så nu klickar jag så fort Nick tittar åt Ove till.

Det blev ett litet bakslag hos hästarna i dag. De stod väldigt nära staketet och jag hann inte riktigt med med det godaste godiset och då kom några skall, men sedan gick vi lugnt förbi. Jag hade tänkt att gå förbi en annan hästhage på hemvägen från fåren, men då var godiset slut. Mina fickor är helt enkelt för små. Dessutom såg jag att Nick hade blivit väldigt lös i magen, så han får försöka nöja sig med katttorrmat, så långt det går.

Fåren smatt i väg som skjutna ur en kanon, så snart de såg Nick i dag. De låg alldeles vid staketet invid bilvägen, så det var bara bra.

Mitt stora problem nu är hur jag ska kunna lämna Nick ensam en liten stund för att kunna valla med Ace. Nick skäller som en besatt! Han skäller ett sånt där enerverande diskantskall som jag avskyr och som hörs över hela nejden. Bara han blir ensam så mycket som en minut, sätter han igång. Tillsammans med Ace är det inga problem. Då är han tyst. Eftersom Ace aldrig har skällt överhuvudtaget, känner jag mig hjälplös. Jag vet inte hur jag ska göra.