Ove, min sambo höll på att bli tokig, när lammen inte ville stanna innanför staketet utan mer vistades på vägen eller i grannens trädgård än i sin fårhage.
Som väl är disponerar jag också en mycket stor hage, Mervallahagen, där jag just då hade fem utskottstackor som jag lånat över sommaren. När fredagsklubben var och vallade på dessa och jag berättade om mina bekymmer föreslog Inger, att jag väl kunde byta flockarna. Just då hade mitt flasklamm Indra ökat 11 kg i vikt, så jag kunde ju faktiskt i samband med bytet sluta flaskmata henne.
Jag tyckte att detta var en strålande idé så jag ringde till våra grannar Börje och Anna och bad dem hjälpa mig, då jag vet att de har bil med dragkrok samt en kärra som man kan transportera får på. För att valla bort dem skulle bli för komplicerat. Lammen var för små och utskottsfåren alltför oinvallade.
Det var med onda aningar som jag skred till verket två dagar senare. Skulle Ace verkligen lyckas valla in de skygga fåren på vagnen? Jag började med att stänga in lammen med sina mammor samt baggen i mitt lilla fårhus, så att de var ur vägen, när vi kom. Börje backade bilen och satte upp grindar som skydd vid mervallahagen, medan Ace och jag gick och letade rätt på fåren. Vi hittade dem på deras favoritställe i andra änden av hagen och när de fick se Ace sprang de genast bort till andra änden vilket så lämpligt är just där Börje stod med bilen. Så långt fungerade det bra. Sedan lyckades Ace och jag faktiskt att få in tackorna i ett hörn och där stod de och tryckte en liten bit från den sluss, Börje gjort till flaket. Jag närmade mig tackorna och lyckades på något vänster sätta på en tacka ett halsband med koppel och sedan hjälpte Börje mig att dra tackan till vagnen med Ace sköt på bakifrån, och de andra tackorna följde efter. Plötsligt stod de alla på flaket och det var bara att köra hem. Väl hemma blev det lite kaotiskt, då vi, Börje och jag inte riktigt var i fas och jag inte tagit undan Ace och givit honom något kommando, innan fåren släpptes ur vagnen. Men det ordnade snart upp sig och sedan fick Ace valla upp tackorna med lammen på flaket, vilket var betydligt lugnare, om än inte riktigt lätt, då dessa får istället är mycket tröga och inte hade någon större lust att bestiga en vagn. Men vi lyckades även med detta och sedan gick allt mycket smidigt. Tackor och lamm formligen kastade sig över allt sly de kom åt i den stora hagen.
