I förra veckan var Ace och jag hos Kicki och vallade. Jag var lite orolig, för det brukar alltid gå snett någon gång under ett pass hos henne. Fåren har chans att fly upp i skogen och det brukar trigga i gång Ace’ jaktinstinkt. Den här gången skötte han sig emellertid utmärkt på den fronten. Han var inte ens i närheten av att börja jaga! Men när jag skickade honom på vänsterhämt på relativt långt håll, fick jag honom inte att hålla ut ordentligt, utan när han närmar sig kl 11 är han väldigt nära fåren och det blir många kommandon för att få honom till kl 12! Det stora arbetet jag har framför mig nu, är alltså att få Ace fri runt flocken. Tyvärr kan jag inte träna detta med någon större framgång på mina egna tackor, då de kommer till mig så fort Ace börjar röra sig och i Mervallahagen är det så mycket buskar, snår och kullar, att där är det inga problem.
I dag hjälpte Ace och jag grannen att flytta deras bagglamm. När vi kom upp till hagen kom hela flocken nyfiket och undrade vad som stod på. Men när Ace hoppade ur bilen försvann allihopa som en avlöning. De har inte så goda erfarenheter av honom och de är inte vallade särskilt ofta. Hagen är mycket stor med träd och snår här och var, så jag fick ett styvt jobb att hitta fåren igen och sedan hitta en position att skicka Ace ifrån utan att skrämma fåren. Men tack vare alla träd och buskar gjorde Ace en vid högerbåge och kom långt bakom fåren och sedan kunde vi lugnt och sansat valla hem dem till fållan. Ace skötte sig även nu perfekt. Det är så skönt!!!