Banträning hos Sanna

 

I går, torsdag var vi hos Sanna Engborg och vallade på både stor och liten flock. Pia Devenyi och Nina Sundelin var också där. Vi hade tur med vädret också.

Det började med att Sanna snitslat en bana genom skogen som vi två och två skulle ta fåren genom och då var det alla fåren, d v s ca 50 st tror jag. Sanna uppmanade oss att tänka igenom före hur vi skulle bära oss åt för att få med oss alla fåren i lagom takt, utan att de sprang för fort eller att några glömdes bort. Nina och jag fick börja med Vira och Shep. Nina och jag borde nog ha pratat igenom strategin lite bättre innan, för det enda vi kom överens om, var att jag och Shep skulle hämta djuren och ta ut dem genom grinden, medan Nina skulle öppna grinden och skicka Vira att stoppa upp fåren. Tyvärr fungerade det inte som det skulle för fåren spang det fortaste de kunde genom skogen och var Vira var, visste nog inte Nina riktigt. Sanna slog larm och vi fick börja om. Då sa jag att Shep och jag skulle gå först och Vira och Nina fick ta fram fåren. De fungerade mycket bra och vi kom till slut ut på en äng där vi fick ta fåren genom ett par grindar fram och tillbaka. Pia som var lite rädd om sina knän hoppade över vägen genom skogen och nöjde sig med att Hilda vallade fåren på ängen genom grindarna och sedan tog ut dem och och in i fårhanteringen igen.

När fåren väl var inne i fårhanteringen fick vi pröva på att sortera djuren. Lammen skulle till en hage och tackorna till en annan och det gällde att hålla tungan rätt i mun, så att inte något djur smet in i fel fålla. Men det gick bra. En hund var under tiden inne i den stora fållan och tryckte på fåren vid behov.

Så vidtog vallträningen ute på fältet. Shep och jag tränade utgångar, framför allt dem åt höger som han har svårast för. Han kommer gärna in lite för snävt bakom djuren och därför fick jag skicka honom en kvart åt gången, stanna honom och skicka ut honom igen. Första gången jag försökte stanna honom i utgången, lyssnade han dåligt, men sen gick det mycket bättre och till slut kom han upp riktigt bra bakom djuren. Sen gällde det att få ner tempot på framdrivningen. Först tog Sanna ut lamm som gärna ville tillbaka till sina mammor och därför var väldigt svåra att få dit vi ville. Att få igenom de djuren genom rännan var omöjligt för mig och Shep.

När vi hade rastat fortsatte vi träningen och Sanna bytte djur till tackor som inte var fullt så dragningsbenägna och då tränade vi rännan igen. Till slut fick vi igenom dem, men först med Sannas benägna hjälp. Det var mycket nyttigt. Shep tar visselsignalerna till 90 procent nu, så det går framåt även på den fronten. Han ligger på lite för mycket, men jag tycker att jag får honom i min hand bättre och bättre för varje gång vi tränar.

Jag njöt verkligen av den här förmiddagen i solen i gott sällskap och rolig träning. TACK Sanna!

Om Administrator

Jag är pensionär född 1944 och bor i Stallarholmen på Selaön med min sambo Ove. Jag har tre vuxna söner och fem barnbarn. Mitt stora intresse är att valla får med min bordercollie Ace som är född 2005. Vi har också en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *