Fredagsklubben hos Marianne p Lis

I strlande solsken trffades vi p Lis och vallade p Mariannes lagom stora ungtackor. De ville bara till sina mammor i frhuset, s dragningen var mycket stor och de stllde upp vldigt mycket. Mariannes gor r dock stora och nr vi frflyttat oss tillrckligt lngt bort, brjade vi med att trna hmt, eftersom de flesta av oss ska tvla under psken, antingen IK1 eller VP. De andra hundarna klarade sina 150 meters utgngar med glans, men hade vissa problem att f fram fren till fraren i framdrivningen, eftersom de var s trga. Det blev drfr ofta ganska krokigt och ryckigt. Nr det var Ace’ tur gick han som vanligt ut i en stor vid bge till hger, men saktade betnkligt in redan kl tre och drogs in mot fren. Jag la honom och manade p honom hger och till slut var han bakom och han drev fram fren. Det var lite svrt att f stopp p honom i brjan, men sedan gick det bra och han har bra tryck, s fren kom till mig och jag vade att de ska g runt mig fr att sedan kunna pbrja en fsning.

Marianne hade gjort i ordning en bana som fren skulle fsas genom och de andra genomfrde den, medan Ace och jag njde oss med att fortstt trna hmtet. Inger rdde mig att genast stanna Ace nr han saktar farten kl tre eller nio, sjlv springa fram mot fren och nr jag r i jmnhjd med hunden ska jag strngt ge honom ett hger eller vnsterkommando. Jag missuppfattade instruktionerna lite och i de fljande vndorna gick han lite bttre, s jag genomfrde aldrig den vningen till punkt och pricka tyvrr. Det jag ocks mste tnka p under vallhundsprovet r att verkligen stanna Ace i hmtet om han brjar sakta in och dras int fren, fr han lyder ett dubbelkommando, om han ligger och lugnar ner sig ett slag, men inte om jag frsker f honom att lyda nr han r p benen och i farten.
Tex och Spike väntar på sin tur

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *