Den 8 juli 2019 for Ove, Jing och jag upp till Mariefred, där Ove tog in på Mariefreds värdshus från måndagen till fredaagen. Själv åkte jag vidare till Waiwi Ehlin i Ärla för att umgås och valla.
Vi gick ut och vallade redan på kvällern men tyvärr regnade det ett fint regn och markerna var inte putsade så jag blev alldeles sjöblöt om fötterna. Men vi vallade på och det visade sej att jag inte hade riktig koll på vad Jing sysslade med t ex när vi skulle ta in fåren i fållan.
Men Waiwi hjälpte mej och till slut fick vi in fåren. Nästa morgon regnade det fortfarande och mina skor var fortfarande lika blöta. För att inte blöta ner mina andra par skor också reste jag då in till Eskilstuna och ICA Maxi och köpte ett par stövlar.
Sen fortsatte vi att valla under någon timme hos Waiwi. Att veta hur jag hjälper Jing att få in fåren i fållan var det vi fokuserade mest på. Det kan vara bra att lägga Jing alldeles framför fållan så att hon motar bort tackorna lite, medan jag öppnar fållan och sedan gäller det för Jing att verkligen ta ut svängarna och komma bakom fåren mitt för öppningen och sedan försiktigt ta fram hennes tills fåren ser enda möjligheten att gå in.
När vi sedan skulle lämna hagen inträffade en ganska jobbig incident. Waiwi höll på med valpen och att göra ordning runt om och jag stagade upp grindarna till fållan som ramlat ihop. Plötsligt ser jag att tackorna är på väg ut ur hagen vilket i sej inte var något fel, då de ändå skulle vallas upp till gården, men det värsta var att Jing fått syn på dem och gett sig i väg för att hämta upp dem eller vad hon tänkte. Det blev i stället jakt och en tacka försvann ur sikte och var försvunnen när Jing kommit tillbaka och Sammy hade hämtat tillbaka de återstående fåren. En tacka hade gått ner sig i ett sankt dike som fanns mitt i den hage som ännu inte var putsad. Benny, Waiwis man kallades ner för tackan är ur stånd att ta sig upp själv. Jag hittade dock var hon var och Benny drog upp henne. Han är tydligen ganska van vid det.
På eftermiddagen åkte vi några mil bort och vallade på Kristina Liljeholms får som inte brukar vallas så ofta så det skulle vara springigare och därmed måste jag vara försiktig så att det inte blev någon jakt. Det gick bra. Vi föste och hämtade fåren om vartannat och Jing skötte sig.
Natten tillbringade jag hos mina gamla grannar i Stallarholmen, Ingrid och Åke och följande dag åkte jag först och hälsade på Jeanette Setterberg som numera bor i Lilla Koltorp mitt emellan Stallarholmen och Mariefred. Hon ska snart ta dit sina får, så nästa gång kan vi valla där också. Sedan åkte jag vidare till Furholmen utanför Trosa där Annelie Wallin slagit ner sina bopålar och håller på att bygga upp en stor fårbesättning med framför allt dorperfår. Kicki Alenadaff som jag sedan tillbringade natten hos hade ordnat fårjobb för Jing och Zaja, Kickis hund där. Vi delade av ett antal bagglamm bl a och tog dem till en annan hage. Det var spännande och nyttigt för Jing. Jag måste planera jobbet bättre för att Jing ska lyckas sa Kicki. Jag är oftast lite för slarvig och spontan och handlar först och tänker sen.
Dagen därpå reste vi till Huddinge och vallade på Nina Sundelins får. Marianne Ericson och Monica Moberg Falk var också där. Nina däremot var bortrest tyvärr. Ninas får är mycket väl invallade och vi tog ut ett lagamom antal får åt gången och vallade på dem. Nu var jag lite bättre på att planera, när vi skulle dela av flocken.
Nu ville jag träna på ett hämt på minst 150 meter. Det gick inte så bra och jag blev lite deppig. Jing skar i hämtet och sprang två varv runt flocken innan hon tog tag i dem och kom med dem. Jag prövade igen men då la jag Jing på 150 m och gick fram till flocken själv innan hon fick gå ut. Då gick det bra.
Fösningen av de här fåren gick bra och jag kände att fösa kan Jing. En sanning med modifikation skulle det så småningom visa sej.
Nu var vallningen i Sörmland över och på fredagen hämtade jag Ove och vi for hem. Men Waiwi följde med i sin bil med Sammy och sedan vallade vi ytterligare ett par dagar dels i ”min” hage, dels hos ”Blommorna”, d v s systrarna Magnusson i utanför Borås och också hos Maud och Sven i Hanhals. Waiwi lärde mej verkligen väldigt mycket under den här tiden och när jag kom till träningshagen på onsdagen då vi hade klubbdag där var många förvånade över hur fint Jing skötte sej.