Den 24 september
Det har hunnit bli den 24 september och jag är fortfarande inte opererad. För c a tre veckor sedan var jag i Uppsala för ett samtal med den läkare som ska operera mej. Han gav ett mycket förtroendeingivande intryck. Han bad mej först bertätta vad jag fått veta om min sjukdom och sedan kompletterade han och jag fick fråga om allt som var oklart för mej. Läkaren blev mkt irriterad över att inte läkarna på Mälarsjukhuset minskat ner dosen av cortison, trots att han givit anvisning om det. Nu gjorde han det. I stället för 6 tabletter om dagen ska jag inom två veckor bara ta en tablett.
Läkaren sa också att han ville operera mej så fort som möjligt, men att han tyvärr inte kunde säga när. Operationen skulle ta fem timmar och sedan skulle jag ligga kvar i Uppsala i en vecka för att sedan flyttas till Mälarsjukhuset i Eskilstuna, där jag skulle stanna tills de tagit bort stygnen, antagligen ytterligare en vecka.
Hur jag skulle må sedan gick inte att svara på då det är så individuellt. Somliga får svårt att koncentrera sej och måste sova middag varje dag kanske livet ut, medan andra genast blir pigga och kan börja jobba igen nästan genast. När jag vaknar efter operationen kommer jag inte att ha särskilt ont, kanske bara i tuggmuskeln, som tydligen måste skäras av. Doktorn visste inte om han skulle gå in ovanför eller från sidan i huvudet. Han hade ännu inte bestämt sig.
Nu är det bestämt att operationen blir torsdagen den 29 september. Onsdagen den 28 ska jag till sjukhuset för samtal och blodprov och sedan måste jag ligga på hotell över natten. Hotellet ligger bara 60 m från sjukhuset, så det ska väl gå. I dag är det den 24 sept så nu är det bara fyra dagar kvar.
Trots att jag nu bara tar en cortisontablett om dagen har jag alla biverkningar kvar, såsom utspänd mage, konstiga passiva tarmar och trötthet. Doktorn sa att det kan ta lång tid innan detta ger med sig.
