Hundens vallningsstt och anlag

Jag funderar mer och mer p hur mycket anlagen respektive frarens inverkan betyder fr att f en duktig vuxen vallhund. Med min frsta hund hade min omgivning en bengenhet att skylla vra misslyckanden vldigt mycket p hundens brist p anlag, d hon rkade komma frn frldrar som inte anvndes till vallhundar. Jag misstnker dock mer och mer, att mycket av hennes olater hade jag kunnat f bukt med, om jag frn brjan trnat p rtt stt. Hon var dock min frsta bordercollie och jag hade till att brja med bara fem mycket vlinvallade fr att trna p.

Med Ace r det vrre. Jag r inte kapabel att avgra vad det skulle kunna bli av honom med rtt sorts frare. Nu nr han r snart fyra r kan jag konstatera att trots att jag sjlv inte sktte den allra frsta grundtrningen, s r det just grundtrning han behver, d han inte balanserar upp fren ordentligt spontant. Mosse konstaterade frsta gngen han sg Ace som d var ca ett r gammal, att det var en osker hund som behver en mycket tydlig ledare.

Mina kamrater sger alla var och en fr sig utan att lyssna p varandra, (om de inte diskuterat detta tillsammans, nr jag inte hrt det frsts), att Ace skert instinktivt kunde balansera nr han var mycket ung, men att den trning jag utsatt honom fr har tagit bort den frmgan hos honom. Frn brjan kpte jag det argumentet, men ju mer jag funderar p det och ju mer jag lr mig genom att titta p andra unghundar och deras ledare, desto mer ifrgastter jag detta. Jag minns inte en enda gng, d Ace spontant tog ut en svng runt fren och frskte balansera dem till mig. Visst var jag mycket okunnig och visste inte hur jag skulle placera mig mm mm, men jag hade ju oftast hjlp av villiga vallhundsfrare som berttade fr mig hur jag skulle gra. Jag minns bara hur de sjlva stllde sig och strckte ut armen med kppen fr att bjuda flocken, s att Ace spontant skulle ge sig i vg t det naturliga hllet och varje gng frskte han lik frbaskat kuta t motsatt hll!

Visst lrde jag honom att gra fina utgngar och det gr han fortfarande, men en av tv saker hnder nstan alltid. Antingen tar han ut svngen s till den grad att han tappar kontakten med djuren och fljden blir att jag mste stanna honom fr att f honom att inte cirkla. Det andra r att han visserligen springer vitt och snabbt i brjan av utgngen, men ju nrmare djuren han kommer desto mer saktar han in och dras till fren fr att slutligen komma alldeles fr nra. Det senaste hnder oftast till vnster, medan det frsta scenariet ofta r till hger.

Det skulle vara intressant med klonade hundar som man kunde anfrtro dels till mig, dels till en superduktig frare, fr att sedan kunna studera resultatet.

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Vallning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hundens vallningsstt och anlag

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *