I dag var vi hos Kicki i Hölö och vallade. Det var ganska mycket snö på marken, men solen tittade fram och det var plusgrader, så vi hade det ganska skönt. Kåre och Sali var också med och hade uppvisning i hur vallning går till, när det ser som bäst ut. Fortfarande ser det så enkelt ut, när alla andra vallar, inklusive Gunnel med sin relativt nya Max. Visserligenen sprang han ut och tjuvvallade en gång i sin iver men inget allvarligt hände.
När däremot Ace och jag gick ut blev det fart och fläng. Det är konstigt, för Ace är egentligen inte någon särskilt intensiv hund, om jag jämför honom med t ex Tod som jag hade för ett par år sedan. Men fåren blev genast dödsförskräckta när han kom farande och jag blev rädd och upphetsad själv och glömde allt som jag lärt mig, varpå det blev jakt. Första gången vi var ute blev det ingen jakt, men i gengäld vågade jag inte skicka ut Ace när fåren flydde upp mot skogen, så det tog tid att hitta dem igen.
Tredje gången jag gick ut, så tog jag visligen in dem i en 20-metersfålla och där sprang Ace runt ett tag och skrämde fåren, tills Kicki sa ifrån och bad att få valla med Ace. Det gick han mycket tveksamt med på. De körde då ”hörnet”, där föraren står framför fåren och bjuder hunden flocken åt något håll och Kicki såg sedan till att hunden inte tappade huvudet utan både höll ut och sprang i lagom tempo. Detta lyckades Kicki få Ace att göra och jag försökte sedan tillsammans med Kicki göra om det, men jag la Ace i obalans i stället för att med styrka och auktoritet mota bort honom och det tog sin tid för Kicki att få mig att förstå hur jag skulle göra för att få Ace dit jag ville. Det underliga var, att när vi lyckades, och jag kunde stanna Ace i balans, så gick det att få honom att driva fåren i lugn takt mot mig!! Jag fick alltså med egna ögon se, att metoden fungerade och det var väldigt positivt, tycker jag. De här fåren var inte lika människovänliga som mina, så han fick faktiskt driva dem till mig. Hemma har jag nog svårare, att få till just det. Men att få Ace att gå ut ordentligt i lagom tempo, måste jag ju kunna göra på mina får också. Detta har han ju tidigare kunnat göra, men de senaste månaderna har jag nästan bara tränat vallning, då jag stått bakom fåren. Det är inte lätt att vara fantasifull nog, att ständigt gå tillbaka till tidigare övningar.