I dag, måndag var det hög tid att titta till fåren i Mervallhagen. Det har inte fått tillsyn på två dagar och det är där min hoppetacka Ina går. Ace och jag cyklade dit och jag hittade snabbt en flock får som jag skickade Ace att hämta, vilket han gjorde mycket galant. När jag räknade in dem var de tio stycken, vilket betydde att hoppetackan Ina och hennes lamm fattades. Det blev till att knata runt i hagen och leta. Detta gjorde vi länge utan resultat. Efter en runda, lät jag Ace på mycket långt håll hämta flocken på tio igen och sedan fösa runt dem i hagen, i hopp att Ina och lammet skulle sälla sig till dem. Men icke!
Jag tog då med mig Ace och cyklade bilvägen fram till skogen som gränsar till hagen i bortre ändan. I slutet av den ställde jag cykeln och Ace och jag sökte igenom skogen. Till slut kom vi ut på åkern och då fick vi syn på Ina och lammet. De såg oss i samma ögonblick och sprang det fortaste de kunde till ett ställe där staketet är extra dåligt, p g a att det nyss varit folk som fällt sly där och som mer eller mindre förstört staketet. Ina hoppade elegant över, men lammet tvekade. Jag skickade då Ace och när han närmade sig, hoppade även hon över. Då kunde vi något lättade återvända till cykeln.
Väl hemma gick vi ut till tackorna. Där tränade jag Ace enligt Peters idéer för att Ace ska släppa fåren till vänster. Det gick riktigt bra vid ett par tillfällen. Jag lät också Ace fråndriva fåren för att få in lite precision i det. Inte helt lätt. Ett par delningar gjorde vi också. Ace klarar detta galant numera. Han är så duktig, när fåren inte är fullt så ärliga som på Muskö!
