Efter kursen hos Jonas som gav mej många aha-upplevelser har jag fortsatt att träna de tre viktiga kommandona, höger, vänster och framåt. I hemmahagen går det utmärkt och jag kan utöka avståndet mellan mej och Jing och hon lyder ändå. Dessa får är dock ganska tröga och jag vet att det kan bli svårt att få ner tempot när vi kommer på mer lättrörliga får.
Det var därför med spänning som vi gav oss av till Tranemo och Åsa Lindén Book som hade bjudit in till en banträning i klubbens regi. Åsa pekade ut hur hon tänkt sig banan och gick den själv med sin hund och sedan fick vi gå antingen likadant eller göra det som vi tyckte passade bäst för den egna hunden. Jag väntade till sist så att fåren skulle blir lite varma i pälsen. De sprang ganska duktigt när Kent gick med sin Jappe och jag blev mer och mer nervös. Marken är stenig och ganska otillgänglig och jag bestämde mej för att korta ner hämtet rejält och ta det till höger som är Jings bästa sida. Jag gjorde så och Jing skötte sig utmärkt, hon fick fram fåren men vi missade fösningsgrinden enbart beroende på att jag inte hittade den. Fåren sprang mycket men tack vare att Jing var mycket lydig kunde jag stanna henne och lugna ner det hela lite då och då. Vi klarade t o m att dela fåren även och jag tog i med vallstaven lite för mycket. In i fållan gick dock inte, men det var vi inte ensamma om. Ingen klarade detta i första omgången.
Till slut öppnade Åsa upp fållan väldigt mycket så att den hade en jättestor öppning och bara tre sidor och när vi vallade andra gången lyckades vi få in dem. Då kunde jag Jing också fösa fåren genom grinden så att i alla fall merparten av tackorna gick igenom. Så roligt det var!
En vecka senare var det dags igen. Denna gång hos Kent Lorentzon som också bor i trakten av Tranemo, Ambjörnsarp. Han visade sig ha en riktigt fin hage som sluttade uppåt med både en grind och och en fålla.
Även denna gång skötte sig Jing så länge jag höll koll på henne ordentligt och hon fick inte fåren i fållan vid andra eller tredje vallningstillfället. Delningen var värre. vi fick ett hål, men Jing ville inte komma till mej utan själv bestämma vilken flock hon skulle ta. Även den här gången kortade jag av hämtet genom att visserligen lägga Jing långt bort men själv gå fram till ungefär en tredjedel banan.