Nick har vilat klart

I dag gick vi ut igen, Nick och jag, eftersom vi vilat i tre dagar. Tyvrr var inte underlaget det riktigt nskvrda i hagen. Precis framfr grinden till tjugofemman fanns en stor isflck, vilket gjorde att fren inte lika villigt lt sig vallas in dr som det brukar. Nick stod dock p sig. (Jag hade honom i ett skert grepp i lnglinan) och de gick in. Tv av dem ramlade dock omkull p isen. Inte s bra.

Inne i sjlva hagen var det dock bttre och jag kunde slppa lnglinan efter ett tag. D var Nick p vg i en jttelng svng lngs staketet, s det sg verkligen mycket bra ut. I dag var han s lugn fr det mesta att jag fick anvnda min position och min handske ganska mycket, fr att han inte bara skulle st stilla och parera fren fram och tillbaka, s snart de rrde sig. Jag frskte att sjlv hlla mig nra fren framfr dem, s att Nick skulle kunna f till en drivning. Ngra gnger fick han dock upp farten lite fr mycket, men han lugnade ner sig snabbt, nr jag bannade honom. Jag vgade inte hlla p lnge med tanke p isen. Nr jag stllde mig framfr fren och sa till Nick att lgga sig, gjorde han det mycket snllt men p lngt avstnd. Jag prvade med att sga ”tack fr hjlpen, tack det rcker”, men det tog Nick som en startsignal och gav sig ut igen. (Det dr knner jag igen sedan Ace var unghund). Jag fick dock snabbt stopp p honom igen p nra hll och med hjlp av lnglinan kunde jag n honom, utan att han terigen gick upp. Kul!!

 

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *