Trning i Ambjrnhagen

Nu har Jing och jag trnat sndag, mndag, tisdag och torsdag i Ambjrnhagen och det har varit s roligt, d jag nu vet vad vi behver va och det gr bra p ”mina” fr. Fren uppfr sig exemplariskt, str kvar dr vi stller dem och r lagom trga. Bara nr vi frsker dela dem mot ett staket blir det lite hetsigt. De har en utprglad flockknsla och Jing orkar inte alltid hlla emot i delningen utan d blir det en del rusningar.

Vi trnar mest att Jing ska slppa fren i vnstern och det r svrt. Jag har henne i lina och rycker ut henne till vnster samtidigt som jag sger ”come bye”. Jing gr d ut till vnster en pytteliten bit men vill sedan genast in mot fren igen. Jag lgger henne och gr om samma sak, om och om igen. Ibland fr jag henne att vnda huvudet utt, men inte alltid tyvrr.

Men nr vi kommit lngt ifrn fren och har en mycket vid cirkel gr det bttre. Jag har satt upp en kpp som Jing ska springa utanfr p sin vg runt fren och oftast klarar hon det. I hmtet fr hon ocks chans att springa riktigt fort. Hon stannar bra bakom fren om jag sger till annars har hon ftt en tendens att springa frbi kl 12 och stanna mellan ett och tv. Framdrivningen r inget som helst problem.

Peter uppmanade oss att nr vi trnar frndrivning mta avstndet hur lngt fren gr rakt, innan de svnger av och sedan efter en mnad gra om provet, fr att se om det gr bttre. Detta visade sig vara mycket svrare n jag trodde. Vi mste nog vara minst tv mnniskor fr att f klm p det tror jag.

Det verkar som om Jing frstr skillnaden mellan frndrivning och hmtning och nr hon ska gra det ena eller det andra, men nd drar fren t hger i hagen nr vi gr nerifrn och upp och jag hinner inte stanna Jing i tid och f henne att rta upp dem. (Men hur lngt har de hunnit g rakt, det sprs.

Jing vallar i linas

 

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *