Trning i Klmmestorp


Nu har Jing och jag varit i Klmmestorp utanfr Jnkping tre gnger och trnat p familjen Awes stora hrliga marker. Mycket nyttigt.
Senaste gngen var i gr den 18 februari tillsammans med Jeanette Hellberg och Cecilia Olsson och deras fina hundar Felix och Rut.

Vi brjade med att g lngt bort i markerna fr att komma s lngt bort frn draget till frhuset som mjligt. Bde Jeanette och Cissi ville brja med att gra ett lngt hmt och vi satte upp framdrivningsgrindar fr att gra hmtet s tvlingsmssigt som mjligt. Bde Rut och Felix klarade detta galant.
Nr det var vr tur skickade jag Jing t hger fr hon brukar g ut bst t det hllet. Det gjorde hon nu ocks. Utgngen var perfekt men tyvrr sg jag inte Jing nr hon var rakt bakom fren, d det var en liten kulle i vgen, s jag blste stopp p mf. Det visade sig att Jing gjort ett ordentligt verslag och sedan inte frsttt att hon mste ta med sig alla fren och ta dem till mej, s det blev ett misslyckat snurrande dr bakom.

Kvittot var att lnga hmt klarar inte Jing, framfr allt inte p egen hand, d hon inte spontant stannar bakom och ser till att f med sig alla fr och sedan verkligen valla mot mej.

Lrdomen var att jag mste backa i trningen och frkorta hmten. Det positiva var nd att hon tydligen frsttt att hon ska ta ut svngarna och komma lngt bakom fren p hmtet. Det gjorde hon senare ven till vnster.

Det Jing och jag sedan trnade var framfr allt drivning. Bde Cecilia och Jeanette visade mej hur de lrt sig att se till att hunden inte kom alltfr nra fren i drivningen och hur jag som frare mste rra mej mycket fr att f Jing att frst att hon ska balansera upp fren till mej hela tiden.

Var jag bara i rrelse gick det riktigt bra men ett annat problem ( eller kallar vi det utmaning) var att Jing r mycket svr att f igng igen nr hon lagt sig bakom fren och avstndet har blivit stort. Vid ett tillflle tvrvgrade hon att komma vilket kommando jag n anvnde. I gr kom jag att tnka p Liz, min frsta bordercollie och hennes egenheter. Hon var ju nstan omjlig att f i gng kl 12 vid ett hmt och hon vallade inte heller till mej utan lite vart som helst. En intressant fundering r om det r mina trningsmetoder eller hundens eye som stller till det? (Eller bde och?) ven om Liz och Jing r lika i detta avseenden r de extremt olika i ett annat. Liz var ingen snll hund, hon kunde bita fren och nafsade dessutom mnniskor i benen nr de gick frbi och hon jagade rdjur om hon kom t. Ingenting snt gr Jing, men de har bda ett starkt eye. Nu ska jag fortstta att framfr allt trna drivning, flankeringar och frska komma p ett stt att f Jing att starta, nr hon lagt sig ner lngt frn mej. Jag kommer ihg en ”clinic” som Mosse hade fr mnga r sedan. Han berttade d om olika sorters bordercollies och hur han trnade deras svaga sidor, nda tills de nstan glmt sina starka. Det finns allts att gra. Ytterligare en sak som vi jag mste komma i hg nr vi trnar drivning. Jing mste lra sig att hlla avstndet till fren och inte heller starta s snabbt och g fr fort i fsningen!

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.