Trning p Kolboryds grd

Alla som varit funktionrer under SM:et i Kilanda i oktober 2021 blev inbjudna till en trningsdag i Lerum sndagen den 21 november 2021. Frn Sjuhradsvallarna var vi bara tre som kom vilket kanske ocks speglade att vi inte var s mnga funktionrer frn oss nr det begav sig heller. Cecilia Olsson och jag kom dit frn brjan och Anja Holgersson anslt lite senare.

Kolboryds grd r en stor herrgrd, dr Vallhundsringens Katja Maines och Stina Trff har sina fr. Stina r ocks anstlld fr att skta diverse sysslor p grden.

Dagen brjade med att vi blev hlsade vlkomna av Stina och att vi kunde vlja p vilket flt vi ville trna. P det stora fltet fanns det mjlighet att trna riktigt lnga hmt och en bana drefter. P det andra fltet fanns en rnna och en flla och dr kunde man ocks gra kortare hmt. Cecilia gick dit frst och Jing och jag gick till det stora fltet frst. Katja Maines som stllde ut fren sa till oss att om vi ville ha kortare hmt var det bara att vinka till henne s kom hon nrmare med flocken. Tyvrr stod solen henne rakt i gonen s hon fick svrt att se vad vi ville, men det fanns de med rstresurser, s nr det var vr tur kom flocken i alla fall lite nrmare vilket tyvrr visade sig inte vara tillrckligt.

De som trnade fre mej valde bde vnster och hgerhmt. Jag funderade lnge p vilket jag trodde var bst, men nr jag sedan skulle skicka ut Jing verkade hon helst vilja g t vnster och d fick det bli s. Hon stannade kort som hon brukar p vnsterhmt och trots flera dubbelkommandon blev det strul i upptaget. Hon snurrade ngra varv runt fren men slutligen bestmde hon sig fr att ta upp de flesta av dem och brja ngon form av framdrivning, medan jag sprang framt och ropade p henne att ta det betydligt lugnare. Men det hr var lttrrliga fr och det tyckte Jing var roligt uppenbarligen s hej vad det gick. Slutligen kom hon s nra att hon brjade lyda mej och d blev det med stackato av det hela. Ett fr som sprngts bort vid upptaget sllade sig till de andra s d var flocken komplett i alla fall. Vi frskte f fren p fsning genom ngra grindar men det misslyckades. Fren sprang fr fort och Jing sprang i kapp och hmtade upp dem s att jag slutligen kunde f dem till uppsamlingsfllan och in i den. Kapitalt misslyckande kndes det som!

Vi gick skamsna i vg till den andra hagen och stod dr och vntade p vr tur ganska lnge. Dr trffade vi en tjej frn Bohusln Dals vk som var trevlig att prata med. Vi bestmde att frska hitta lite trningstillfllen hos henne och mej vid tillflle. Hon har fr p Hisingen nnstans. Vi skulle byta telefonnummer men det glmde vi frsts.

De hr fren var vid frsta omgngen lika rrliga som de p det andra fltet. Jag knde mej vldigt rrig i huvudet, d Jing sprang som en drfink fr att hela tiden fnga upp dem och jag hade svrt att f henne och drmed ocks fren lugna. Men hur det nu var lyckades jag till slut att ta in fren i rnnan, s nnting gjorde jag vl rtt till slut. Fllan var drefter inga problem.

Vi stod kvar tills det blev vr tur igen, och den hr gngen hade fren trttnat p allt vad hundar hette. Nu fick jag problem med att f Jing att valla. Jag sa sch… ganska hrt och d flankade hon vldigt ordentligt med sprang bort under ngra trd och ville inte komma tillbaka s jag fick g och hmta henne. Att f in ngra fr i rnnan eller fllan var det inte tal om! Rid. Jag knde hur mitt sjlvfrtroende dalade betnkligt.

I ett frrdsutrymme hade en grupp samlats fr att under Stina Risnes ledning tillverka ullkransar. Jing och jag gick dit och kransarna blev verkligen mycket fina, men jag knde att jag inte hade ro till att stta i gng med att tillverka en sjlv. Dessutom var jag hungrig och jag ville grna hinna med en vallningsomgng till. Halv tre skulle det serveras lunch.

Jing och jag gick tillbaka till hagen, dr vi fick st och vnta vldigt lnge, men till slut fick vi i alla fall lite tid igen. Nu vallade Jing i alla fall och jag satsade nstan enbart p fsning.

S var det d ntligen dags fr lunch. Sjuhradsvallarna hade meddelat att klubben skulle st fr kostnaden fr lunchen som annars kostade 110 kr och det tackar jag fr. Fisksoppan var verkligen lcker. Nu trffade vi ven Anja som blivit lite frsenad men som nd hunnit med en trningsomgng i den stora hmthagen. Cissi, hon och jag samt Elisabeth Badou(?), ngon som hette Kristine, Linda och jag satt vid ett lgt runt bord och hade riktigt trevligt, ven om akustiken inte var den bsta fr mina halvdva ron.

Efter maten redogjorde Ann Blomkvist fr hur arbetet med att arrangera SM:et gtt till med allt strul p g a pandemin mm och att hon och alla andra nu var fantastiskt glada och stolta ver det vi till slut stadkommit tillsammans och dessutom hade hela kalaset gtt med vinst! Det hr inte till vanligheten i sdana hr sammanhang. Monica Larsson var en av dem som bidragit med detta genom ett ofrtrutet arbete med att skaffa sponsorer. Den digitala sndningen gjorde ju ocks att hela Sveriges vallintresserade allmnhet kunde flja tvlingen i realtid och eftert.

Ngot som jag ngrar att jag inte tog upp var hjltarna p parkeringen som ofta med hjlp av traktor fick loss bilarna p den leriga parkeringsplatsen.

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *