Valltvling p Agdala -dag 2

ven i dag var det IK1-tvling. Enligt termometern var det mycket varmare, men det var blsigt och mulet, s det kndes inte srskilt inbjudande. Det mrktes ocks p publiktillstrmningen eller rttare sagt bristen p publik. Det var bara de nrmast srjande som tittade p. Om resultatet inte blev lysande gav sig den tvlande i vg hem och de som tvlade sent kom till tvlingsplatsen sent. Det fanns allts gott om mjligheter att titta ordentligt utan att bli strd.

Pongen blev generellt ngot lgre i dag mycket beroende p att det tminstone till en brjan var svrt att f igenom fren genom rnnan. De flesta klarade dock det. Jag tror att det bara var tv ekipage vars pong tog slut dr. Ingen av dem som lg i topp tre i gr kom s hgt upp i dag.

Dremot gjorde Mikaela och lilla Kylie ett suvernt lopp och slutade som segrare med 91 pong. Den lilla! Viktoria och Ben var nstan lika duktiga p samma pong, men ngot lgre hmtpong. Trea kom vr egen Kre med Sali. Det sg s lugnt och behrskat ut, nr Sali gick. Tnk, att ha en sdan hund.

Jag diskuterade med mnga av mina kamrater, om trningen och ev tvlande med min Ace. Somliga menade, att har jag inte kommit lngre med honom, nr han r nstan fyra r, s r det krt. Skaffa en ny hund var rdet, livet r fr kort att slsa bort p detta mne. Inte ens Jonas kunde ju f bort Ace’ inrusningar o s v. Andra menade, att det aldrig r fr sent utan det r bara att gneta p och frska hitta andra vgar. Skam den som ger sig. Jag tnker ocks p Cesar Millan och hans filosofi. Hundar lever i nuet, det r aldrig fr sent, bara du sjlv ndrar din instllning.

Frgan r vad som skulle vara mest vrt: Att hitta en ”ltt” hund, kunna tvla och f hyfsade pong och sola sig i glansen av att kunna vara med i gnget och tvla, eller fortstta kmpa och slutligen kunna tvla tminstone i IK1 utan att skmma ut sig. Vilket skulle bst strka sjlvfrtroendet? De tv tidigare hundarna som jag haft har inte varit hundar som ngon egentligen (inkl jag sjlv) egentligen trott p. Liz, nr ett lste sig i ”eyet” s hon inte drev fram djuren och hon hade egenheter som jag aldrig kom till rtta med. Nr 2, Tod som var godknd och tv r nr han kom till mig, var s intensiv att han gick mig ur hand vid varje trningstillflle. Med Ace r det annorlunda. Han har mnga kvaliter ven i vallningen som jag uppskattar. Han r bra tryck, r inte rdd. I lugna situationer framfr allt i fsningen r han mycket lydig och samarbetsvillig, han lyder kommandon blixtsnabbt. Dock r han fr snabb i framdrivningen och han balanserar inte upp naturligt av sig sjlv. Varfr? Det strsta felet r dock inrusningarna som sker utan att jag riktigt frstr varfr alla gnger och nr han vl brjat jaga, tar det otckt lng tid mnga gnger innan jag fr stopp p honom. Han r ju d oftast mycket lngt bort i frn mig. Utan att f bort det beteendet vgar jag aldrig tvla.

Nu ska jag ter g ut och valla. Kanske ska jag skilja av ett par tre tackor och trna drivning p dem. Sven S pstod, att det var bsta sttet att f Ace att balansera upp djuren. Vi fr se!

Om Administrator

Jag r pensionr fdd 1944 och bor i Stallarholmen p Selan med min sambo Ove. Jag har tre vuxna sner och fem barnbarn. Mitt stora intresse r att valla fr med min bordercollie Ace som r fdd 2005. Vi har ocks en liten svartvit bondkatt som heter Tekla.
Det här inlägget postades i Vallning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Valltvling p Agdala -dag 2

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *