I dag blev det två pass vallning. Först på förmiddagen, då vi gjorde de gamla vanliga övningarna, dels på kvällen, då Marianne och Jojo kom på besök. Ace visade upp sig från sin bästa sida i 25-metershagen och jag kunde naturligtvis inte avhålla mig från att ta ut honom i stora hagen, för att pröva i ett hörn med den flock som var kvar där. Draget mot flocken i lillhagen var dock alldeles för stor och när fåren började rusa, gjorde Ace det också och han fick ut ett litet lamm som han jagade en stund, innan jag fick stopp på honom. Lärdom: När vi börjar i stora hagen, ska det vara på hela flocken, så att det inte finns något drag. Fåren springer gärna från ena sidan till den andra, när de väl kommer igång. De söker sig ogärna till föraren, även om de inte alls är rädda.
Jojo som är en duktig och erfaren hund tog ut fåren från skogshagen hur lätt som helst. Sedan var hon lite trött, när hon skulle fråndriva, så Marianne fick tjata på henne lite, men det gick och fåren var nog en lagom utmaning för Jojo, som nog snart är mogen för internationell tävling.

I dag gick det fort och lätt att få in en liten flock i 25-metershagen, då alla fåren (utom ett!) var på rätt sida staketet.

Ace lyder bättre och bättre och nästan alla kommandon fungerar perfekt, men fortfarande förstår han inte varför jag ber honom gå höger, när jag står på ett sådant sätt att vänster är det naturliga. Vänster och framåt fungerar däremot mycket bra. När jag stannar Ace och ger nya vänster eller högerkommandon flankar han dessutom oftast ut mer och mer. Fåren är fortfarande ganska springiga och springer gärna förbi mig. Trots det lägger sig Ace genast ner på mitt kommando och blir inte det minsta stressad av att fåren springer. Underbart!! Undrar hur lång tid det ska ta, innan han i alla lägen förstår att ”gå”betyder höger och ingenting annat? Det blir till att vara kvar i 25-metershagen, tills han begripit det.

I dag hade jag tänkt att vi skulle kunna gå ut ur 25-metershagen och pröva en liten liten stund i stora hagen. men jag hade bestämt mig för att först skulle vi valla i den lilla hagen och bara om Ace löd alla kommandon från alla håll och kanter, skulle vi gå ut. Det gjorde han inte. Vänster och framåt gick mycket bra, men ”gå” och ”ut” sämre. Han lyder dock ”gå” mycket bra, om jag står rätt, men eftersom han inte gjorde det några gånger, när jag stod bredvid honom och inte heller i fösningen i skogshagen, när vi skulle ta in fåren och jag hade Ace i lina, så ville jag inte försöka göra något som kunde bli för svårt. Vi får avvakta några dagar till. I morgon och övermorgon är vilodagar från vallningen. Vi får se om poletten ramlat ner på måndag.

Att jag inte skrivit på några dagar beror inte på, att vi inte har vallat utan på att det kommit mycket emellan just när jag skulle sätta mig ner och skriva ner mina intryck. I tisdags var vi som sagt i Hölö och vallade. Fåren hade en tendens att fly ut i skogen, så det gällde att hålla reda på hunden. F ö var fåren mycket människovänliga och de var ständigt runt mina fötter. Ace lyckades singla ut ett får en gång och jagade det, men för övrigt skötte han sig. Jag gjorde dock bara det allra enklaste med honom, eftersom förhållandena var nya. Jag spelade in träningen på video och såg då, att jag har svårt att hantera piskan på något konstruktivt sätt, så den lämnade jag hemma i går, när jag vallade i min egen hage igen. Då försökte jag göra det lite svårare för Ace genom att lämna fåren och gå närmare hunden, innan jag gav vänster eller högerkommandot. Det gick bra några gånger. Men jag kan fortfarande inte stå var som helst i hagen och veta att Ace lyder mina vänster- eller högerkommandon klockrent. Fler dagar i 20 metershagen behövs alltså.

När vi föser in fåren i hagen är Ace mycket lugn och lägger sig ofta spontant när djuren börjar röra på sig. Han börjar också förstå, vart fåren ska fösas, men det är naturligtvis svårt för honom att inte alla djuren ska med in. Det är lite överkurs, men vad gör man när man bara har en hund?

Oj-oj, idag tog det lång tid att få in ett lämpligt antal får i 25 metershagen. Alla fåren var i skoghagen från början och de har lärt sig väldigt bra, vad som väntar dem, om de ger sig ut på ängen. Jag hade Ace i långlina och vågade inte släppa honom, vilket gjorde att fåren sprang förbi ingången flera gånger utan att vi lyckade hindra dem. När jag väl fått ut dem som jag ville ha på ängen gick dock fösningen väldigt bra. Ace var lugn, lydde mig snabbt och täckte upp, när fåren försökte fly mot grinden.

Väl inne i 25 metershagen gjorde jag det som jag skulle. Jag ställde mig vid flocken och skickade Ace först åt vänster och sedan åt vänster igen, så framåt och så åt höger. Oftast gjorde han rätt, när jag stod rätt, men inte riktigt alltid. Vid något tillfälle då jag stod bakom fåren och skickade honom blev det rusch och Ace jagade ut ett litet lamm. Jag vet inte riktigt varför det hände och det tog en stund att få honom att lägga sig, men det gick till slut. Vi började om från början och då gick det mycket bra. Det lär bli många rundor i den hagen, innan alla kommandon sitter som de ska. I morgon är det träningskväll hos Kicki. Då åker vi dit och ser vad Ace tycker om de fåren.

Otåligheten tog över i dag. Jag tyckte att Ace gick så perfekt i 25-metershagen hela veckan, så att jag ville pröva utanför hagen en stund också. Det gick bra att få in halva flocken, trots att fåren befann sig i skogshagen i dag, men med linan i hand har jag full kontroll över Ace. Inne i 25 metershagen visade jag stolt upp för Ove hur bra Ace sprang både åt vänster och höger och han fråndrev lugnt och metodiskt och la sig klockrent på mina kommandon. Jag skickade hem Ove, (för säkerhets skull) och tog ut fårgruppen i stora hagen. Väl ute fick de väldigt bråttom och Ace ansåg, att han måste ha kontroll över dem, så även han satte fart och inga kommandon i världen hjälpte, så jag tog det ganska lugnt. Jag gick mot Ace och när han väl hade singlat ut ett får och var bakom det, så la han sig ner och jag kunde få fatt i långlinan igen.

Jag pratade med Jonas efteråt och han rådde mig att träna i 25- metershagen ända tills jag kan stå var som helst i hagen och alltid få alla mina kommandon åtlydda. När Ace är så säker, är det dags att ta ut fåren. Då kanske det också gått så lång tid och fåren blivit hanterade så pass många gånger, att det är lugnare. Låt oss hoppas! (Tyvärr blir det olika grupper som vi lyckas få in i lillhagen varje dag). Nu har vi paus under lördag och söndag, men sedan sätter vi fart igen.

I dag gick det ännu smidigare att få in halva flocken i 20 metershagen. Inne i hagen kopplade jag loss långlinan och tränade samma saker som i går, alltså vänster, gå, ut, ligg och framåt. Allt fungerade perfekt så länge jag placerade mig rätt. Ace hade en liten tendens att snäva in och komma väldigt tätt bakom fåren, men då sprang jag med och visade med piskan, att han skulle ut och då gick det bättre. Ace lägger sig alltid klockrent kl 12 utan att jag behöver kommendera honom. Det kanske blir svårt att få ur honom. i morgon tror jag att jag tränar ute i stora hagen, så att Ace får bättre utrymme att springa ut från fåren. Allt annat kan jag ju träna ändå, för fåren är väldigt lugna och låter Ace komma mycket nära. Jag ska också träna lite mer fösning än vad som är möjligt i lillhagen. Sen måste jag försöka få Ace att i alla lägen förstå mina vänster och högerkommandon. De sitter inte riktigt, om jag inte står rätt.

I dag gick det mycket lätt att få in halva flocken i lillhagen. Ace skötte (jag också) oss perfekt. Jag stod rätt och Ace lydde både vänster och gå (höger) i 9 fall av 10. Även framåt och ut gick bra. Vi vallade exakt tio minuter. Förmodligen ska jag fortsätta på samma sätt, tills kommandona sitter i ryggmärgen på hunden och jag kan stå var som helst och ändå få samma resultat. Men innan det är klart måste jag kanske ta ut honom i stora hagen, så att utmaningarna blir lite större. Han får ju inte ha tråkigt, men än så länge har han inte det. Det är så rooooligt!!!!!

I dag fanns 25-metershagen på plats, så nu gällde det bara att få in ett lämpligt antal får i den och valla bort resten till skogshagen, innan den egentliga träningen kunde börja.

Jag tog Ace i lina och som tur var fanns alla fåren ute i den stora hagen redan. Det gick bra att få Ace att gå långsamt mot fåren och lägga honom, när dessa började röra på sig. De delade också på sig och gick åt olika håll och jag fick Ace att bara valla på den ena flocken och fick in dessa i lillhagen. För att få Ace att gå åt rätt håll klappade jag mig på benet och det lydde han mycket bra. Sedan vände vi den andra flocken och Ace fick ut dem ur hagen in i skogshagen. Jag kopplade Ace och gick och stängde för hagen.

Väl inne i lillhagen la jag Ace på behörigt avstånd och gick fram till fåren och ställde mig vid sidan av dem och komenderade framåt. Det gick mycket bra. Sedan började jag med vänster, eftersom Ace har lättast för det och jag ställde mig rätt och pekade med piskan åt rätt håll och Ace lydde fint och la sig ner, när jag sa till honom. Vi gjorde ett par manövrer åt vänster igen och sedan prövade jag höger, d v s ”gå” och det gick också bra. Då slutade jag. Vallningen utanför hagen hade ju tagit ganska lång tid, så jag ville inte fresta på Ace mer och allt han gjorde inne i hagen hade blivit rätt. Det kändes mycket bra.

Bilden föreställer de får som vi vallade på hos Jonas. De stod och väntade på att nästa ekipage skulle driva omkring dem. Ofta försökte de smita, men det fanns alltid någon hund som kunde fånga upp dem igen, så de insåg snart det lönlösa i företaget.

Äntligen har jag fått tillbaka Ace! I fredags åkte sex glada mälarmårdare ner till Jonas Gustafsson i Skåne och på lördag morgon började vallkursen. Jonas började med att visa upp de båda hundar som han haft på träning den senaste månaden. Det var Ace och Spike. (Gunnel Grundfelts). Vi fick börja på ett stort fält på Kvarnby, där fåren inte var särskilt mycket vallade. Det visade sig inte vara så lämpligt, då fåren sprang lite för fort för att Ace skulle kunna hålla sig i skinnet, så vi bytte träningsplats och tränade sedan på fyra välinvallade får.

Ace som nu är ett år och tre månader hade lärt sig vänster (vän), höger (gå), framåt och ligg ner. Detta fungerade perfekt så länge Jonas skötte kommandona, men när jag sedan tog över, blev det oftast lite fel på höger. Men genom att placera mig rätt och använda piskan som vägvisare, så lärde sig Ace även det göteborgska ”gå:et” Han lydde liggkommandot mycket bra, vilket gjorde att jag fick tid på mig att placera mig rätt och göra rätt. Det kändes härligt!

När jag kom hem fanns det en 25 m fålla i min hage som Anna och Krille som har sina får i min hage satt upp efter det att hagen slogs i torsdags, så nu har vi fina förutsättningar att bygga vidare på det som Jonas grundat hos Ace. Men mer än 10 minuter om dagen bör vi inte valla och inte mer en fem dagar i veckan. Det ska bli mycket spännande att se hur det kommer att gå!

Så har Ace och jag äntligen vallat igen. Den här gången hade Mosse Magnusson kommit upp till Dag Imre i Björnäng och vi var sex deltagare med våra unghundar som fick oss en genomkörare med Mosse. Det var mycket nyttigt och intressant men jag förstod återigen att det mesta beror på mig, om vi ska lyckas eller inte. Ace var en osäker hund som man måste vara mycket tydlig mot, menade Mosse. Inne i fållan lyckades jag väl någorlunda hålla honom på avstånd från fåren och röra mig på ett sådant sätt, att Ace förstod vad jag menade, men när vi sedan skulle jag göra samma sak i den stora fållan, men i lina, så rörde jag mig inte tillräckligt försiktigt utan klampade på på ett sätt som hetsade upp Ace som i sin tur ville in bland fåren, när vi kom i närheten av dem. Jag lyckades aldrig förklara för Ace, hur han borde bete sig så nära fåren och jag är glad, att han nu ska ner och få en ordentlig duvning i konsten att valla av Jonas Gustavsson. Det är nog bra om Ace får lära sig grunderna av någon som verkligen kan, så har jag kanske möjlighet att bygga vidare på det sedan.

Det var verkligen intressant att få lära sig hur olika de hundar var som var med på kursen. Kickis Lexi var en riktig flankhund som tycker att han egentligen kan valla själv och som Kicki måste sätta press på, så att han inte bara hela tiden går upp och stoppar fåren.

Lenas hund Billie däremot, var en riktigt drivande hund som gick rakt mot fåren och hade mycket svårt för att svänga ut.

Dags hund Grim var mjuk men ville gärna gå för nära fåren, så Dag måste sätta press på honom, så att han saktar ner tempot.

Ace och jag trotsade snögloppet och for till Dag i Hölö för att träna vallning. Kicki och Lexi kom också. Först prövade jag med att gå ut i den stora hagen och försöka få Ace att springa runt flocken, men vi kom aldrig så långt, för nu ville Ace bara in och spränga flocken och jaga tackor allt vad han förmådde. All lydnad var som bortblåst. Jag fanns inte i hans värld. Dag tog över ett slag och försökte läxa upp Ace efter noter men han hade bara koncentrationen vänd mot tackorna och skulle på dem. Då tyckte både Dag och Kicki att vi skulle träna i fållan först, för att få Ace att förstå, vem som bestämmer i en fårhage. Jag beväpnade mig med en flärp i plast och så gick vi in. Efter bara några rundor, lugnade Ace ner sig betydligt och jag kunde släppa kopplet, utan att han gjorde någon inrusning. Fortfarande blev Ace dock lite upphetsad när han kom väldigt nära fåren och han måste tränga sig in bakom dem, men jag fick då rådet att hjälpa honom genom att klatscha på tackorna bakar, så att de flyttade på sig utan att Ace måste komma så när. I slutet lydde Ace mycket bra.
Så här såg det ut:

I dag hade vi styrelsmöte hos Inger och Kåre och sedan vallade vi på deras får. Inger hade just bytt ut flocken, så fåren var ännu inte särskilt invallade och därmed ganska springiga. Detta gjorde det ganska svårt för våra unga hundar. Marianne och Jojo tränade att få in fåren i fållan, vilket visade sig vara mycket svårt, men det lyckades till slut.

Jag hade Ace i långlina och föste fåren. Målet var att få tackorna att ställa sig i ett hörn, så att jag därifrån skulle kunna få Ace att springa runt utan att fåren genast flydde. Det lyckades till slut och Ace lydde bra på mitt kommando, när han kommit runt fåren och stod i balans. Under den andra omgången fick jag dock inte hunden att ligga kvar så länge att jag lyckades få runt honom. Då blev det mest jakt och inrusningar. Men det kändes ändå bra, för att vara vår fjärde träning.

Så var det dags igen. I dag var Ace och jag återigen hos Dag i Hölö och försökte lära oss att valla. Förra gången förstod Ace inte riktigt vad han skulle göra, så jag bestämde mig för att följa med honom lite och visa med piskan hur han skulle springa, för att sedan backa tillbaka bakom fåren och stanna honom klockan tolv. Detta fick till följd att jag hetsade upp Ace lite för mycket och att jag därför fick svårt att få stopp på honom. Nästa gång jag vallade, så satte jag därför bara i gång honom, backade snabbt tillbaka bakom fåren och sprang baklänges så fort jag kunde. Då gick det bättre och Ace lydde väldigt bra. Jag stannade honom och visade att han skulle gå åt andra hållet och det gick också bra. Kicki tog några kort på oss, men alla korten tycks ha försvunnit, när jag förde över dem från kameran till datorn. Knepigt!

I går var Ace och jag iväg och vallade för andra gången, trots mycket snö. Det är Dag Imre som plogat upp fina hagar i Hölö. Försedd med långlina och longerpiska gick vi till aktion och Dag hjälpte oss.
Ace vet ännu inte riktigt vad det är frågan om, när jag har ställt mig vid fåren och vill ha ut honom i en vid båge runt fåren för att stanna kl 12. Trots att jag har placerat mig rätt och säger sch…. så står han antingen stilla eller så börjar han gå rakt fram emot oss, eller så springer han åt motsattt håll mot det vi tycker borde vara det naturliga. Han vill också gärna in och splittra fåren. Det som är bra är dock att om jag använder min bestämdaste röst, så kan jag få stopp på honom. Jag upptäckte också att Ace har lättare för kommandot ”stanna” än ”Ligg” och de gånger han kom upp till klockan tolv, var det lätt att få stopp på honom. Det kändes skönt. Ace verkar dock inte riktigt tänd hela tiden. Han vill gärna äta fårbajs och snöbollar i stället för att valla och en stund var det roligare att spana in Albin, Dags hund än att jobba själv. Kanske ska jag låta honom härja lite friare ett tag till?